Framsida > FVU info > 2006 > FVU-info September 2006

FVU-info September 2006

I detta nummer:

Aktuellt

FVU-konsortiets möte den 26 september på Tekniska högskolan. | Ärenden: grundande av FVU:s serviceenhet som fristående institution och ändring av stadgarna för FVU-konsortiet.

Seminariet Oppimisympäristöjä kehittämässä den 28–29 september i Uleåborg | Anmälningar senast den 14 september.

Seminariet Pedagogisia verkkoja kokemassa den 11–12 oktober i Åbo | På seminariet kan man uppdatera sina kunskaper om bl.a. den senaste forskningen, de nyaste webbverktygen och den trådlösa teknologins möjligheter. Deltagaravgiften är 175 euro för dem som anmäler sig senast den 10 oktober. För anmälningar efter detta datum är avgiften 200 euro.

Projektförslag inom programmet eContentPlus ska lämnas in senast den 19 oktober.

Studieadministrationsdagarna  den 26–27 oktober i Helsingfors | Under dagarna behandlas också FVU:s strategiska målsättning om flexibla studier och elektronisk ärendehantering till stöd för detta.

(Icke)konferensen Konfabulaari 2006: Uuden webin ilmiöt yliopistoissa den 9–10 november i Helsingfors | En deltagarorienterad och diskuterande (icke)konferens som behandlar den sociala webbens tekniker och fenomen samt universitetens roll i utvecklandet av den nya webben. Konferensen föregås av en nätdel som pågår under oktober månad. Under den här perioden publiceras instruktioner, artiklar och bakgrundsmaterial som ansluter sig till konferenstemat på konferensens webbplats.

Mer om aktuella seminarier och evenemang under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).

Till början

Sju universitet redan med i det elektroniska JOO-ansökningssystemet

Studenterna vid Svenska handelshögskolan och Kuopio universitet kan från och med början av oktober ansöka om flexibel studierätt (JOO) via det elektroniska JOO-ansökningssystemet. Systemet fungerar redan mellan totalt sju universitet. Under de kommande åren utvecklas och utvidgas det till ett nationellt elektroniskt ärendehanteringssystem för flexibla studier över universitetsgränserna.

Flexibel studierätt innebär att studeranden kan ansöka om studierätt också till kurser vid andra universitet än hemuniversitetet och inkludera godkända studieprestationer från de här kurserna i sin examen. Studenterna kan logga in i JOO-ansökningssystemet med sitt eget universitets användarnamn. Basuppgifterna fylls automatiskt i på ansökningsblanketten med uppgifterna ur hemuniversitetets studeranderegister. Användning av användarautentisering och överföring av uppgifter över universitetsgränserna möjliggörs av infrastrukturen Haka och Shibboleth-tekniken.

Elektronisk JOO-ansökan har redan tidigare varit i bruk för studerande vid Helsingfors handelshögskola, Helsingfors universitet, Tammerfors tekniska universitet, Tammerfors universitet och Tekniska högskolan. Efter utvidgningen fungerar JOO-ansökningssystemet mellan totalt sju universitet.

”Systemet är omfattande och mångsidigt och alla aspekter av JOO-ansökan har beaktats på ett bra sätt. Med andra ord verkar systemleverantören vara väl insatt i saken”, konstaterade koordinatorn för Kuopio universitets JOO-studier, Hanna Turkki, vid utbildningen i början av september. ”Då vi började öva kändes systemet delvis rörigt, eftersom funktionerna och aktörerna, begreppen och flikarna är många, men ganska snart lärde jag mig ändå använda systemet och göra en ansökan, så jag tror att JOO-ansökan kommer att löpa alldeles bra i praktiken med det här systemet”, förmodar Turkki.

”I det första skedet kommer systemet säkert att medföra en del fördjupning och handledning vid vårt universitet och nu när systemet tas i bruk innebär det mera arbete, men när användningen normaliserats kommer det säkert att vara till hjälp. Vi behöver inte längre skicka ansökningar på papper med internpost och inte heller kopiera ansökningar. Och rapporteringsfunktionen ser jag verkligen fram emot. Den kommer att underlätta mitt arbete enormt. Man behöver inte längre själv knåpa ihop Excel-tabeller utan får fram statistiken genom att trycka på en knapp. Jag tror att studenterna tar emot systemet med glädje och också som en självklarhet. Dagens studerande är ju redan så vana vid elektronisk ärendehantering och överhuvudtaget vid att använda informationsteknik”, förutspår Turkki.

För att kunna ta i bruk det elektroniska JOO-ansökningssystemet måste universitetet ansluta sig till det förtroendenätverk som upprätthåller Haka-infrastrukturen. Inom nätverket ansvarar varje enskilt universitet för sin användaradministration så att övriga universitet kan betrakta den som tillförlitlig. Shibboleth-tekniken för sin del möjliggör att studeranden kan logga in i en tjänst som överskrider universitetsgränserna med sitt hemuniversitets användarnamn. Särskilda användarnamn behövs därför inte. Shibboleth möjliggör också informationsöverföring mellan universiteten. Exempelvis de basuppgifter om studenten som krävs på JOO-ansökningsblanketten kan automatiskt fyllas i på förhand från hemuniversitetets studeranderegister.

Det elektroniska JOO-ansökningssystemet är en del av webbtjänsten JOOPAS för flexibel studierätt som upprätthålls av serviceenheten för Finlands virtuella universitet (FVU). Vid årets början inledde enheten ett treårigt projekt kring studiebyråtjänster, där elektronisk ärendehantering för flexibla studier utvecklas som en bred servicehelhet som ska täcka hela landet. I framtiden kommer hela JOO-ansökningsprocessen att skötas elektroniskt. Studenten gör ansökan på nätet, ansökan överförs till hemuniversitetet för förordande och därefter fattar måluniversitetet beslut om studierätt. Också uppgifterna om studentens studieprestationer kan i framtiden överföras elektroniskt från måluniversitetet till hemuniversitetet.

Till början

FVU:s ledningsgrupp godkände enhetlig definiering av studieprestationer

På sitt möte den 15 augusti godkände FVU:s ledningsgrupp en enhetlig definiering av studieprestationer, dokumentet 

Överföring av uppgifter behövs bland annat för registrering av så kallade JOO-studier, det vill säga när studeranden avlägger en del av sina studier någon annanstans än vid hemuniversitetet, eller när en studerande vid det öppna universitetet blir examensstuderande, eller om studerande byter universitet.

Prestationerna kan ingå i studieperioder, studiehelheter, examensprogram eller examina. Den enhetliga informationsmodellen underlättar också tillgodoräknandet av studieprestationer som avlagts vid andra universitet.

Tidigare har FVU:s ledningsgrupp godkänt definieringar av informationen för examina, studiehelheter och studieperioder samt för genomförande av studieperioder.

Till början

Förundersökningen inom projektet KoMiTi om kompetenser, dimensionering och statistikföring inom nätstudier publicerad

Genom studier på nätet kan akademiska kompetenser utvecklas som delvis liknar och delvis skiljer sig från de kompetenser som erhålls vid undervisning ansikte mot ansikte. Vilka är då de här kompetenserna och hur kan deras utveckling främjas? Det behövs tid också för nätstudier. Vad ska beaktas vid dimensioneringen av nätstudier? Statistiken berättar om verksamheten. Hur syns nätstudier och hur hoppas man att de ska synas i statistiken? KoMiTi-projektets färska förundersökning 

KoMiTi-projektet som finansieras av undervisningsministeriet förverkligas som ett trepartssamarbete mellan Kuopio universitet, Åbo universitet och Tritonia. Åbo universitet ansvarar för projektets kompetensdel, Kuopio för dimensioneringen och Tritonia för statistikföringen.

Från studieinnehåll till kompetenser

Det yttersta syftet med universitetsstudier är att producera kompetenser. Trots syftet är undervisningsplanerna i allmänhet uppbyggda enligt innehållet i olika studiehelheter. Till de akademiska kompetenserna räknas traditionellt förmågan att utöva vetenskap och att verka i det akademiska samfundet. Hit hör till exempel förmågan att förstå och producera vetenskaplig text, förmågan att bedriva och tillämpa vetenskaplig forskning, utvecklingen av vetenskapligt tänkande och efterföljandet av vetenskapssamfundets regler för forskning. Genom att producera kompetenser strävar man också efter att svara på de utmaningar som skapas av de komplexa problemen i arbetslivet. I och med universitetets tredje uppgift betonas förmågan att samarbeta i allt högre grad.

Inom KoMiTi-projektet har kompetenserna som utgör mål för nätinlärningen definierats genom att kombinera och tillämpa kompetensindelningen i de europeiska projekten Tuning och DeSeCo. Kompetenserna kan indelas i tre kategorier:

  • instrumentella
  • samarbets- och
  • individuella.

KoMiTi-projektet frågade undervisningsplanerare vilka kompetenser man kan utveckla på nätet och vilka det å andra sidan inte är ändamålsenligt att betona där. Nätundervisningens lämplighet för växelverkan kan ses på två sätt. Å ena sidan främjar nätet växelverkan och möjliggör många olika former av interaktion. Å andra sidan ger nätet inte möjligheter till nära och ömsesidig växelverkan eller omedelbar respons också på missförstånd och dåliga modeller, vilket är av central betydelse exempelvis i olika typer av kliniskt arbete. Det att skriven text dominerar och i synnerhet lärarna saknar tekniska färdigheter är potentiella hinder för att nätundervisningen ska utökas.

Också nätstudier kräver tid

Det är inte lätt att dimensionera studier som sker på nätet. Tid kan gå åt till sådana funktioner och rutiner som inte förekommer i närundervisningssituationer. Lärarna vid nätkurser vet inte nödvändigtvis hur deras studerande använder sin tid på nätet. Dessutom använder studerande olika mängd tid på sina studier och fördelar den på varierande sätt. Det är svårt för lärarna att veta vad man ska beakta vid dimensioneringen.

Med tanke på studenternas rättsskydd och allas fördel är det dock viktigt att dimensioneringen är rätt inriktad och baserar sig på samma principer inom olika studiehelheter. Tidsbehovet beror på studenternas färdigheter, vanor och mål, men även på undervisningens och handledningens kvalitet. Information om hur mycket tid det tar att avlägga nuvarande kurser behövs till stöd för definieringen av dimensioneringen. Å andra sida borde gränserna för dimensioneringen ställas utgående från inlärningsmålen och inte från genomförandet av existerande kurser.

Statistiken berättar om verksamheten

I dagens läge är det svårt att säga exakt hur mycket nätundervisning våra universitet arrangerar. Svårigheten beror bland annat på att det inte råder en enhetlig uppfattning om hur nätundervisning ska definieras. Definieringen påverkas av hur stor del av undervisningen som ges på nätet, liksom också av om informationsutbytet på nätet är interaktivt eller om nätet bara används som distributionskanal för undervisningsmaterial och information.

Nätundervisningsplanerare, lärare samt representanter för studieförvaltningen tillfrågades hur nätstudier borde statistikföras och vilken information som förväntas av statistiken. Svaren lyfte fram behoven hos många olika grupper, som dock var överraskande enhetliga. Statistikföring innebär alltid en balansgång mellan allmänt informationsintresse och hur betungande arbetet blir. Det behövs också kunskap om hur och av vem respektive uppgifter ska insamlas. Framför allt önskas det att statistiken ska vara nationellt enhetlig och jämförbar. All information behöver dock inte samlas in genom allmän statistikföring, utan forskning och kartläggningar kommer väl till pass när det inte finns ett behov av ett långtidsperspektiv i uppgifterna.

Till början

RUH:s publikation presenterar dimensioneringsram för nätstudier

I Rådets för utvärdering av högskolorna (RUH) publikation 

I publikationen presenteras Kuopio universitets och yrkeshögskolan Savonias gemensamma projekt Verkko-opintojen mitoituksen arviointi (VerMit). Projektet utmynnade i en dimensioneringsram för nätstudier som är ett planeringsverktyg för nätundervisning avsett att användas av alla högskolelärare. Dimensioneringsramen för nätstudier stödjer planeringen av studentens lärandeprocess och ökar studiernas transparens. Den hjälper läraren att greppa mångfalden av arbetsformer för nätstudier och väcker tankar om dimensioneringens grunder och betydelse.

Projektet VerMit arrangerade utbildning i dimensionering av nätstudier för lärare vid Kuopio universitet och yrkeshögskolan Savonia. Syftet med utbildningen var att i samarbete med erfarna nätlärare och studerande utveckla grunder och metoder för dimensionering av nätstudier och utvärdering av den. Utbildningen syftade vidare till att utreda och beskriva studieformerna som används vid nätstudier och ta fram kriterier för bedömning av deras dimensionering, dvs. en bedömningsram för dimensionering. Projektet genomfördes med stöd från Rådet för utvärdering av högskolorna.

Till början

VideoFunets videokonferensguide har utkommit

 (på finska) ger aktuell information om teknik som behövs för videokonferenser samt om aspekter att beakta vid planering och genomförande av videokonferenser. Guiden ger hjälp för att arrangera videokonferenser och den riktar sig till alla som planerar att använda eller deltar i videokonferenser.

”Stöd och anvisningar som slutanvändaren behöver har nu samlats i VideoFunets videokonferensguide. Tidigare var denna information utspridd på olika håll, men finns nu i en guide som alla fritt kan använda”, berättar VideoFunets projektchef Mika Paakkanen.

Guiden är tvådelad. Delen Tietoa videoneuvottelusta innehåller information om hurdan utrustning som behövs för videokonferenser samt beskrivningar av centrala begrepp och termer. Delen Toteuta videoneuvottelu består av råd för planering och genomförande av videokonferenser.

”De viktigaste delarna av VideoFunets webbtjänst har översatts till engelska, vilket möjliggör bättre internationell kommunikation och service”, beskriver Mika Paakkanen projektets senaste nytt. Den engelskspråkiga delen innehåller grundinformation om projektet VideoFunet, information om kontaktpersoner inom olika organisationer, beskrivningar av tekniska utvecklingsprojekt, länkar till enheter som ansvarar för videoteknologi inom olika organisationer samt en nyhetsspalt. ”Nya delar översätts till engelska efter behov”, lovar Paakkanen.

Till början

Snart dags för Call for papers för konferensen om videoteknologi i undervisning och forskning

VideoFunets konferens som arrangeras den 10–11 maj 2007 har som huvudsyfte att presentera användningen av videoteknologi vid högskolor i Finland och utomlands. Konferensen samlar god praxis och nya innovationer om tillämpningar av videoteknologi. Målet är att erbjuda ny information och internationella erfarenheter för en stor grupp experter och lärare och därigenom förbättra utnyttjandet av videoteknologi inom undervisning och forskning.

Konferensen är avsedd för högskolornas lärare, tekniska och pedagogiska stödpersoner, videoteknologiexperter samt övriga experter inom statsförvaltningen och Funet-nätverket.

Konferensen består av keynote-anföranden, två parallellsessioner och en posteravdelning. Den första sessionen fokuserar på nya innovationer och god praxis inom videoteknologi, medan den andra sessionen handlar om pedagogiska tillämpningar av videoteknologi. Under konferensens två dagar kan man åhöra cirka 30 talare och dessutom bekanta sig med poster-/videoposterutställningen samt sponsorernas avdelningar.

Konferensens alla anföranden direktsänds på nätet och bandas också för senare sändning. Vissa framföranden kan hållas i form av videokonferens om talaren så önskar. Konferensspråket är engelska.

Keynote-talarna inbjuds till konferensen och övriga presentationer väljs utgående från Call for papers som startar i oktober. Framförandena kan vara 25 eller 50 minuter långa samt videoposter- eller posterpresentationer. Närmare information om konferensen och Call for Papers läggs ut på VideoFunets webbplats inom september.

 VideoFunets projektchef Mika Paakkanen, mika.paakkanen@ee.oulu.fi tfn +358 40 54 98 572

Till början

Nätverk för inlärningsmiljöanvändare grundas

Nätverket IT-Peda och FVU:s intressegrupp AOR3, som främjar samproduktion av IKT-utbildnings- och -stödtjänster för universiteten, arrangerar den 15 september en träff för användare av nätinlärningsmiljöer. Den gemensamma träffen syftar till att starta ett nätverk för inlärningsmiljöanvändare.

Nätverkets verksamhetsidé skulle vara att främja användningen av inlärningsmiljöer vid alla universitet och yrkeshögskolor. Verksamheten skulle i huvudsak bestå av att sprida material, god praxis och erfarenheter bland nätverkets aktörer på en webbplats samt av träffar och gemensam utbildning.

Nätverket tar modell av WebCT-användarpoolen, som består av olika universitet och yrkeshögskolor. Vid träffen presenteras WebCT-användarpoolens verksamhet och grupper bildas för varje inlärningsmiljö.

Nätverkets gemensamma träff arrangeras den 15 september kl. 10.00–13.00. Man kan delta i träffen genom videokonferens direkt till Helsingfors universitets brygga eller genom att komma till någon av följande träffpunkter för videokonferens:

  • Helsingfors universitet (431 lärocentret Aleksandria 4:e vån.)
  • Tammerfors universitet (Pinni B, Hypermedielaboratoriet, mötesrum 0019)
  • Villmanstrands tekniska universitet (Lärocentret, videokonferensrum 7515).

Anmälningar till Kati Koivu, kkoivu@uta.fi.

Till början

Samanvändning av elektroniskt material i finskundervisning för utlänningar

FVU:s intressegrupp AOR4, vars mål är att internationalisera den virtuella universitetsverksamheten, arrangerar den 22 september en träff vid Tammerfors universitet för att diskutera användningen av elektroniskt material i finskundervisning för utlänningar, i självstudier eller i handledda studier som stöd för kontaktundervisning. Gruppen hoppas att så många som möjligt av de enheter som ansvarar för undervisning av finska för utlänningar deltar i träffen.

Träffen ger möjlighet att preliminärt kartlägga det material som har tagits fram till stöd för studier i finska språket (finska som främmande språk, Finnish for foreigners, osv.). Under mötet kan man också bedöma vilken typ av samarbete det är möjligt och ändamålsenligt att bedriva samt hurdana konsortier som kunde bildas för planering och genomförande av projekt.

Avsikten är att mötet behandlar nuläget och den nära framtiden för undervisning i finska för utlänningar ur bland annat följande perspektiv:

  • nuläge och utvecklingsutsikter för användning av nätmaterial
  • frågor om upphovsrätt (användning och modifiering av material)
  • behovskartläggning, dvs. för vilket ändamål behövs material eventuellt: t.ex. a) självstudier eller handledda studier samt b) för vilken nivå ska materialet produceras
  • samarbetets behov eller ändamålsenlighet

Träffen arrangeras fredagen den 22 september kl. 10.30 vid Tammerfors universitet i institutionsbyggnaden Linna, sal K 110, gatuadress Kalevantie 5.

Anmälningar till antingen Tenho Takalo tenho.takalo@uta.fi eller Eija Ristimäki eija.ristimaki@vy.fi senast den 18 september.

Till början