Framsida > FVU info > 2006 > FVU-info Oktober 2006

FVU-info Oktober 2006

I detta nummer:

Aktuellt

Seminariet Pedagogisia verkkoja kokemassa den 11–12 oktober i Åbo | På seminariet kan man uppdatera sina kunskaper om bl.a. den senaste forskningen, de nyaste webbverktygen och den trådlösa teknologins möjligheter.

Projektförslag inom programmet eContentPlus ska lämnas in senast den 19 oktober.

Studieadministrationsdagarna den 26–27 oktober i Helsingfors | Under dagarna behandlas också FVU:s strategiska målsättning om flexibla studier och elektronisk ärendehantering till stöd för dessa.

Expertutbildningen TieVie:s II närseminarium den 26–27 oktober i Helsingfors | På seminariet granskas förändringsprocessen inom IKT-pedagogiken som en del av en mer övergripande utveckling av högskoleundervisningen. Några av expertanförandena kan följas direkt på nätet.

De riksomfattande IT-dagarna för universitet och högskolor den 1–3 november i Uleåborg | Bland FVU:s tjänster presenteras det elektroniska systemet för JOO-studier samt två projekt kring utveckling av administration av rättigheter, distribution, hittbarhet och kvalitetsutvärdering i anknytning till nätbaserat studiematerial. Anmälningar senast den 18 oktober.

(Icke)konferensen Konfabulaari 2006: Uuden webin ilmiöt yliopistoissa den 9–10 november i Helsingfors | En deltagarorienterad och diskuterande (icke)konferens som behandlar den sociala webbens tekniker och fenomen samt universitetens roll i utvecklingen av den nya webben. Konferensen föregås av en nätdel under oktober månad då instruktioner, artiklar och bakgrundsmaterial i anslutning till konferenstemat läggs ut på konferensens webbplats.

European Symposium: Teacher Training and the Innovative Use of ICT in Higher Education den 23 november i Paris | Slutsymposiet för projektet eLene-TT presenterar Teacher Training Centre, ett resurscentrum, som innehåller verktyg och rekommendationer för IKT-stödd undervisning som har tagits fram i olika europeiska länder. Vid symposiet diskuteras dessutom mer övergripande hur högskolelärare i olika europeiska länder har utbildats för att innovativt kunna använda informations- och kommunikationsteknik. Registreringsavgiften är 50 euro.

Mer om aktuella seminarier och evenemang under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).

Till början

Konsortiet: FVU:s serviceenhet blir fristående institution från nästa års början

Konsortiet Finlands virtuella universitet (FVU) beslutade I och med att stadgeändringen har godkänts utgörs organen i konsortiet Finlands virtuella universitet av delegationen, ledningsgruppen, serviceenheten samt dess administrativa hemuniversitet. Serviceenhetens uppgift är att utveckla samarbetet mellan högskolorna inom IKT-stödd undervisning och IKT-stödda studier, att utveckla, producera och underhålla gemensamma nättjänster, att underhålla och utveckla riksomfattande tjänster för flexibla studier samt att standardisera undervisningsinformationen och studiematerialinformationen mellan universiteten och underhålla de framtagna standarderna.

Om inriktningen av serviceenhetens verksamhet och dess centrala projekt beslutar ledningsgruppen. Ledningsgruppen utgörs av fem ledamöter av vilka delegationen utser fyra och serviceenhetens hemuniversitet en. Delegationen består av ledamöter utsedda av medlemsuniversiteten, undervisningsministeriet och Finlands studentkårers förbund. Dess, liksom även ledningsgruppens, mandatperiod är tre år. Delegationen beslutar om FVU:s strategi och verksamhetens insatsområden.

Serviceenheten har under sex år verkat vid utbildningscentret Dipoli som Tekniska högskolans projekt inom ramen för det virtuella universitetet. Enligt konsortiets beslut är avsikten att Tekniska högskolan ska fungera som hemuniversitet för den fristående institution som serviceenheten nu bildar under sex år från och med början av nästa år. Inrättandet av den fristående institutionen finns med på agendan för Tekniska högskolans styrelsemöte den 30 oktober.

Till början

Universiteten i Tammerfors har utvärderat sin virtuella universitetsverksamhet

Informations- och kommunikationsteknikens (IKT) omfattning och betydelse inom undervisningen är ett fenomen som är kännetecknande för 2000-talet. Denna teknik har snabbt förändrat praxisen och möjligheterna inom undervisning och inlärning även vid Tammerfors universitet och Tammerfors tekniska universitet, sägs det i en utvärderingsrapport för de bägge universiteten som publicerades den 7 september.Trots IKT-pedagogikens snabba utveckling under detta decennium, har man inom ämnesinstitutionerna fortfarande inte övergått till IKT-stödd undervisning i någon mer betydande omfattning. Vid de olika institutionerna har det dock uppstått en viss praxis som i sin bästa form fungerar mycket väl. En central utmaning vid båda universiteten är ett effektivare utnyttjande av virtuella undervisningsmiljöer än hittills. Det här förutsätter förutom användarorienterad utveckling även att stödpersonerna måste söka sig ut till de enheter som erbjuder undervisning.

Undervisningsministeriets särskilda projektfinansiering för virtualiseringen upphör i slutet av året. I och med att den upphör blir det väsentliga att trygga de centraliserade stödtjänsterna för undervisningstekniken. I fortsättningen måste man vid bägge universiteten se till att det överhuvudtaget på något sätt kan allokeras resurser till utvecklingen av undervisningen och stödlösningarna för denna, konstateras det i rapporten.

"En särskilt viktig kritisk faktor är behovet av centralt stöd", bekräftar projektchef Sami Hautakangas från Tammerfors universitet. "Rapporten är en viktig informationskälla om IKT-stödd undervisningspraxis nu när undervisningsrådet tar itu med att vidareplanera verksamheten vid vårt universitet."

Det viktigaste är att få till stånd processer och att stödja engagerade utvecklare av IKT-pedagogik. Även projekt och utbildningar för att ge lärarna bättre IKT-färdigheter är viktiga med tanke på en bättre IKT-undervisningspraxis, framhäver rapporten.

IKT-pedagogik stärker professionell universitetsundervisning

Praxis inom IKT-pedagogiken är en del av den utveckling som stärker professionaliteten hos högskoleundervisningen. Man kan anta att det i framtiden kommer att krävas mer ingående kunskaper i IKT-pedagogik av lärare som inleder sin undervisning. Det kunde kanske vara ändamålsenligt att i början av läsåret anordna ett obligatoriskt introduktionsavsnitt och i samband med det även skapa gemensamma färdigheter och metoder inom IKT-pedagogiken, sägs det i rapporten.

Praxisen inom IKT-pedagogiken kan vara en möjlighet att bättre än hittills främja uppfyllandet av universitetens tredje uppgift. Även det öppna universitetets undervisning och fortbildningen kan vidareutvecklas genom ökad användning av informations- och kommunikationsteknik. ”Vi tror även att man i den internationella undervisningen, exempelvis i de internationella magisterprogrammen, kommer att utnyttja de möjligheter IKT-pedagogiken ger”, konstaterar skribenterna av utvärderingsrapporten.

Till början

Styrelsen vid Tammerfors tekniska universitet drog upp strategiska riktlinjer

Vid Tammerfors tekniska universitet har de strategiska riktlinjerna för IKT-pedagogiken under de närmaste åren dragits upp. Universitetets styrelse godkände den 11 september strategin för användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen för åren 2007–2009. Strategin behandlar bland annat utvecklingen av IKT-stödd undervisning vid institutionerna, stödtjänsterna samt allmänna utvecklingsbehov inom IKT-pedagogik.

"De viktiga frågorna blev desamma både i rapporten och i strategin, trots att de gjordes upp separat", berättar utbildningschef Kirsi Reiman från utvecklingsenheten för undervisningen vid Tammerfors tekniska universitet. ”Utvecklingen av IKT-pedagogiken kräver satsningar även i fortsättningen. Förutom finansiering måste lärarna erbjudas centraliserade stödtjänster för att resurserna ska vara i skick och lärarna ska kunna fokusera på det väsentliga, dvs. undervisningen.

Målet är att alla stödtjänster ska vara tillgängliga via ett enda Help Desk-nummer. Help Desk ska ha kompetens inom de vanligast förekommande programmen vid Tammerfors tekniska universitet samt kunskap om de grundläggande frågorna inom IKT-pedagogik. Help Desk sammanför existerade, av olika enheter producerade tjänster så att experterna samverkar, men det oaktat administrativt ingår i sina egna enheter.

En viktig sak att utveckla är även ett mätinstrument för uppföljningen av IKT-användningen inom undervisningen. Uppföljningsinformationen ska vara både kvalitativ och kvantitativ. Utvecklingen av utvärderingen och mätinstrumentet gällande verksamheten vid Tammerfors tekniska universitet sker i samarbete med de övriga universiteten och Finlands virtuella universitet.

Strategin kan läsas på Strategibanken för IKT-pedagogik från början av oktober (på finska).

Till början

Stärkt samarbete mellan inlärningsmiljöanvändare

IT-Peda-nätverket och FVU:s intressegrupp AOR3, vars uppgift är att främja produktionen av gemensamma IKT-utbildningstjänster och IKT-stödtjänster för universiteten, anordnade den 15 september en gemensam träff för användarna av nätinlärningsmiljöer. Vid träffen startades ett nätverk av personer som använder inlärningsmiljöer.

Nätverkets verksamhetsidé är att förena resurser och på så sätt främja och stödja användningen av inlärningsmiljöer vid universiteten och yrkeshögskolorna. De huvudsakliga verksamhetsformerna kommer att vara att dela med sig av material, god praxis och erfarenheter inom nätverket samt att ordna nätverksträffar och gemensamma utbildningar. Mallen för detta breddade samarbetsnätverk är den för ett antal år sedan inrättade WebCT-poolen, som består av universitetens och yrkeshögskolornas användare av WebCT-inlärningsplattformen.

I videoträffen i september deltog nästan 40 personer från tjugo olika universitet och yrkeshögskolor via de olika ställen konferensen sändes från. Av deltagarna använde 13 inlärningsmiljön Moodle, fem Optima, fyra R5Vision och tre BSCW.

Förutom den gemensamma poolen för inlärningsplattformsanvändare beslöt man starta separata samarbetspooler för Moodle- och Optima-användarna. Användarpoolerna har e-postlistor vilka alla intresserade är välkomna att ansluta sig till. Listorna är:

  • oppimisalustarinki@uta.fi – e-postlista gemensam för alla
  • optima-fi@uta.fi – e-postlista för Optima-användare
  • moodle-fi@uta.fi – e-postlista för Moodle-användare

Anmälan till listorna görs på följande sätt:

  • oppimisalustarinki@uta.fi – anmäl dig på nätblanketten: (från länken: "Join or leave the list (or change settings))"
  • optima-fi@uta.fi – anmäl dig på nätblanketten: (från länken: "Join or leave the list (or change settings))"
  • moodle-fi@uta.fi – anmäl dig på nätblanketten: (från länken: "Join or leave the list (or change settings))"

Moodle-gruppen träffas nästa gång den 19 oktober kl. 9–12 och Optima-gruppen kl. 13–16 i Helsingfors (mer information senare). En samträff för grupperna arrangeras den 20 november i Helsingfors (mer information senare). Före den gemensamma träffen träffas grupperna för de specifika plattformarna separat för att planera sin verksamhet.

Kati Koivu på kkoivu@uta.fi tar emot anmälningar till träffarna.

Om det blir tillräckligt många medlemmar för användarpooler för andra inlärningsplattformar, ordnas enligt överenskommelse egna träffar och e-postlistor för dem. De som vill delta i någon annan samarbetspool än Moodle och Optima kan kontakta Kati Koivu.

Ett PM från träffen finns på nätet.

Till början

TKK Dipoli generalsekreterare för European Foundation for Quality in eLearning (EFQUEL)

TKK Dipoli har ingått ett samarbetsavtal med stiftelsen European Foundation for Quality in eLearning 

EFQUEL:s verksamhet finansieras av Europeiska kommissionen. EFQUEL fortsätter Triangle-projektets verksamhet. Stiftelsen tar fram expert-, utbildnings- och stödtjänster som gäller e-lärande och kvalitet för sina medlemmar. På TKK Dipoli sköts generalsekreterarens uppgifter av utbildningschef Tiina Kaipio.

Generalsekreteraren ska koordinera det internationella nätverket, dvs. sköta medlemsärenden, samt svara för extern kommunikation. "EFQUEL:s roll är att fungera som ett samordnande organ för kvalitet på europeisk nivå. Stiftelsen har byggt upp ett omfattande europeiskt samarbetsnätverk till organisationer som utvecklar och producerar tjänster och produkter inom e-lärande samt till myndigheter som finansierar verksamheten. De nationella aktörerna och deras egna kvalitetsstandarder är fortfarande viktiga”, preciserar Kaipio.

Under den tid Kaipio sköter generalsekreterarskapet kommer EFQUEL att synas och höras på ett flertal internationella konferenser om e-lärande. Stiftelsen arbetar även med att ta fram kriterier för en europeisk kvalitetsmärkning av e-lärande samt lanserar ett kvalitetspris för europeiskt e-lärande. "Processen att ansöka om kvalitetspriset startar på konferensen Online Educa Berlin i början av december och priset delas ut i januari på EFQUEL:s egen konferens i Paris”, berättar Kaipio.

Stiftelsen EFQUEL har inte ännu några finländska medlemmar, men inom universitetssektorn har man redan visat intresse. Att generalsekreterarskapet nu innehas av Dipoli kan enligt Kaipio sporra finländska aktörer att skaffa sig fotfäste på det europeiska fältet. ”Via stiftelsen är det möjligt att skaffa sig ökad synlighet och komma med i diskussioner och verksamhet. Särskilt de olika temaarbetsgrupperna är en viktig och konkret kanal för verksamhet.”

Närmare information om EFQUEL:s verksamhet fås av Tiina Kaipio, tiina.kaipio@dipoli.tkk.fi.

Till början

Publikationer

Uudistuva, ihmisläheinen ja kilpailukykyinen Suomi. Kansallinen tietoyhteiskuntastrategia 2007 - 2015 | Strategin har tagits fram för att stödja fenomenet Finland, dvs. förnyandet av Finland till ett internationellt sett attraktivt, människonära och konkurrenskraftigt kompetens- och servicesamhälle. Strategin innehåller ett konkret genomförandeprogram som sträcker sig in på nästa regeringsperiod samt flera åtgärdsförslag med möjliga ansvariga institutioner.

Juhani Rautopuro & Timo Rui (red.) "Karjalainen kierosilmä katsoo näyttöpäätteeseen …" TOTYstä totta alakoulusta Afrikkaan. | Publikationen från pedagogiska fakulteten vid Joensuu universitet innehåller artiklar av forskare och lärare inom IKT-pedagogik från Joensuu. Artiklarna presenterar TOTY:s (tietotekniikan opetuskäytön tutkimus- ja kehittämisyksikön – forsknings- och utvecklingsenheten för IT-pedagogik) verksamhet under hela dess 25-åriga historia. Förfrågningar om boken kan riktas till biblioteket vid Joensuu universitet.