VVYOP'07 Call for papers förslag till presentationer kan inlämnas | De nationella dagarna för virtuell universitetsverksamhet VVYOP'07 arrangeras den 2122 mars 2007 på Dipoli i Esbo. Utifrån de föreslagna presentationerna väljs ämnen för eftermiddagarnas arbetsgrupper om nätundervisning och -handledning, IKT-stödtjänster, elektronisk ärendehantering, nätverksarbete och god praxis för användning av IKT. Förslag kan lämnas in senast den 4 december.
De riksomfattande IT-dagarna för universitet och högskolor den 13 november i Uleåborg | Bland FVU:s tjänster presenterades det elektroniska systemet för JOO-studier samt två projekt kring utveckling av administration av rättigheter, distribution, hittbarhet och kvalitetsutvärdering i anknytning till nätbaserat studiematerial.
(Icke)konferensen Konfabulaari 2006: Uuden webin ilmiöt yliopistoissa den 910 november i Helsingfors | En deltagarorienterad och diskuterande (icke)konferens som behandlar den sociala webbens tekniker och fenomen samt universitetens roll i utvecklingen av den nya webben. Konferensen föregicks av en nätdel under oktober månad då instruktioner, artiklar och bakgrundsmaterial i anslutning till konferenstemat fanns på konferensens webbplats.
European Symposium: Teacher Training and the Innovative Use of ICT in Higher Education den 23 november i Paris | Slutsymposiet för projektet eLene-TT presenterar Teacher Training Centre, ett resurscentrum, som innehåller verktyg och rekommendationer för IKT-stödd undervisning som har tagits fram i olika europeiska länder. Vid symposiet diskuteras dessutom mer övergripande hur högskolelärare i olika europeiska länder har utbildats för att innovativt kunna använda informations- och kommunikationsteknik. Registreringsavgiften är 50 euro.
Träffen för Haka-användare den 24 november vid Helsingfors universitet är avsedd för aktörer intresserade av frågor kring användarautentisering. | Haka är högskolornas gemensamma system för användarautentisering med hjälp av vilket studerande och personal kan logga in med sitt användarnamn också i tjänster utanför den egna högskolan. Sådana tjänster är exempelvis inlärningsplattformar, universitetens elektroniska JOO-ansökningssystem samt bibliotekstjänster.
Mer om aktuella seminarier och evenemang under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).
Avtalen om att inrätta den fristående institutionen och att ändra stadgarna behandlas som bäst också av FVU:s övriga medlemsuniversitet. Målet är att avtalen undertecknas i samband med universitetsledningarnas och undervisningsministeriets möte i Joensuu den 2324 november. Finlands alla universitet är medlemmar i FVU-konsortiet.
I och med att stadgeändringen träder i kraft utgörs organen i konsortiet Finlands virtuella universitet av delegationen, direktionen, serviceenheten samt dess administrativa hemuniversitet. Serviceenhetens uppgift är att utveckla samarbetet mellan högskolorna inom IKT-stödd undervisning och IKT-stödda studier, att utveckla, producera och underhålla gemensamma nättjänster, att underhålla och utveckla riksomfattande tjänster för flexibla studier samt att standardisera undervisningsinformationen och studiematerialsinformationen mellan universiteten och att underhålla de framtagna standarderna.
Om inriktningen av serviceenhetens verksamhet och dess centrala projekt beslutar direktionen. Ledningsgruppen utgörs av fem ledamöter av vilka delegationen utser fyra och serviceenhetens hemuniversitet en. Delegationen består av ledamöter utsedda av medlemsuniversiteten, undervisningsministeriet och Finlands studentkårers förbund. Dess, liksom även direktionens, mandatperiod är tre år. Delegationen beslutar om FVU:s strategi och verksamhetens insatsområden.
Redan sju universitet använder det elektroniska JOO-ansökningssystemet. Både studerande och studieadministratörer kan logga in i tjänsten över universitetsgränserna med användarnamnet vid sitt hemuniversitet. Utvecklingen och ibruktagandet av JOO-ansökningssystemet har lyckats över förväntningarna, säger planerare Maikki Naarala från Helsingfors universitet.
Det virtuella universitetet har synts och syns indirekt för studenterna som flexiblare studiemöjligheter. För personalen syns Finlands virtuella universitets roll som hjälp i det praktiska samarbetet och utvecklingen av det, konstaterade Markkola. Utvecklingen av internationellt undervisningssamarbete ställer allt större krav på IKT och stödtjänster.
Markkola berömde också arbetet med definieringarna av undervisningsinformationen (M-definieringarna) som utförts som ett samarbete inom det virtuella universitetet. Om man vill öka den elektroniska ärendehanteringen mellan universiteten, måste definieringen av gemensamma begrepp fortsätta. Termer, tolkningar och funktioner måste harmoniseras med respekt för autonomin.
Det fina i det finländska universitetssystemet är att studenterna själva kan göra val, konstaterade för sin del utvecklingschef Päivi Pakkanen från Helsingfors universitet. Studenterna har enligt Pakkanen gett enbart positiv feedback på JOO-ansökningssystemet. Den enda negativa kommentaren har kommit från en studerande vid Lapplands universitet. Kommentaren handlade visserligen inte om systemet, utan om att Lapplands universitet inte ännu har tagit i bruk JOO-ansökningssystemet.
Utvecklingen av nättjänster, datasystem samt utbildnings- och stödtjänster för studentmobiliteten mellan universiteten har varit ett av de mest centrala verksamhetsområdena inom Finlands virtuella universitet (FVU). FVU har tagit fram informationstjänsten JOOPAS till stöd för mobilitet enligt JOO-avtalet. Tjänsten har sedermera utvidgats till en elektronisk JOO-tjänst för ansökan och ärendehantering. Utvecklingen av studentmobilitetstjänsterna fortsätter utgående från en färsk utredning så att dessa i framtiden också motsvarar behoven hos undervisningsnätverk och internationell mobilitet.
Det nationella avtalet om flexibel studierätt, JOO-avtalet, trädde i kraft i början av augusti 2004. Avtalets centrala mål är att ge studenterna möjlighet att planera och genomföra en mångsidig och individuell studiekarriär. Avtalet ökar studenternas valmöjligheter så att de kan komplettera undervisningsutbudet vid sitt hemuniversitet med kurser som andra universitet erbjuder.
FVU:s intressegrupp för flexibla studier och elektronisk ärendehantering (AOR1) beslöt sommaren 2006 att till stöd för sitt eget arbete genomföra en kartläggning av de flexibla studierna vid universiteten. I sin utredning rekommenderar intressegruppen att alla universitet går med i det elektroniska JOO-ansökningssystemet, så att det blir möjligt att frångå den nuvarande mixen av en elektronisk och en manuell modell. Utredningen konstaterar dock att det ännu behövs tydliggörande av anvisningarna och tillämpningen av JOO-studierna bland annat vad gäller öppna universitetet och betalningspraxis.
Joensuu universitets Utbildnings- och handledningstjänsterna vid Undervisningsteknologicentret, som grundades 2001, har ansvarat för informationsspridning kring, utbildning inom och utveckling av IKT-pedagogik. Centret har producerat bland annat studiematerial för e-lärande, inlärningsmiljöer och system som stödjer e-lärande.
Mycket samlade kunskaper och färdigheter blir outnyttjade, beklagar centrets vice direktör Sari H. Pitkänen. God praxis överlever säkert, men Undervisningsteknologicentrets expertis skulle ännu ha haft mycket att erbjuda lärarkåren.
Motiveringar till nedläggningen som har framförts är överlappningar i universitetens funktioner och det att enheten är fristående från det övriga universitetet. Både Pitkänen och prorektor Teuvo Pohjolainen tror att också centrets läge avskilt från campus har påverkat bilden av centret.
Det handlar dock också om en omorganisering ur funktionernas synvinkel. Undervisningsteknologin är inte en separat funktion som behöver en egen enhet, utan en normal del av universitetspedagogiken, konstaterar Pohjolainen om beslutets administrativa bakgrund.
Från och med början av nästa år koordineras utvecklingen av undervisningsteknologi vid Joensuu universitet av pedagogiska fakulteten. Funktionerna fortsätter decentraliserat vid IT-centralen, pedagogiska fakulteten, institutionen för informationsbehandling och fortbildningscentralen. FVU-kontaktpersonen placeras vid pedagogiska fakulteten.
Projektet, som startade 2001 vid Joensuu universitets Undervisningsteknologicentrum, hade som mål att skapa en interaktiv verksamhetsmiljö som verktyg för studerande i studiernas alla skeden. OVI-miljön erbjuder stöd för planering och schemaläggning av studierna samt information om och övningar för problem i studiernas olika skeden. Miljöns syfte är att främja studenternas självstyrning och målinriktning samt öka deras självkännedom och beslutsfattande.
Åren 20012003 var en tid av planering och genomförande inom projektet. Då färdigställdes studenternas verktyg OVI-webbplatsen och eHopo. Åren 20042005 tog man fram tjänsterna Verkkokurssi och Opas verkko-ohjaukseen som är avsedda för handledare. Samtidigt testades, utvecklades och marknadsfördes tjänsterna. Under innevarande år blev det femte verktyget oPofo klart. Det sammanbinder alla tjänster. Dessutom finslipades helheten och förbereddes för övergången till nya underhållare.
Underhållet av OVI-miljön flyttar under hösten till FVU:s serviceenhet. Miljön servas och uppdateras under överföringen. Den beräknas vara tillgänglig som en del av det virtuella universitetets portal i början av 2007.
OVI-miljön gagnar studenterna, som via den får uppgifter att utföra självständigt samt information och material oberoende av tid och plats. Med hjälp av miljön kan studenterna utveckla sin självutvärderingsförmåga samt förmåga att planera och följa upp sina studier. Avsikten är att miljön ska göra handledningstjänsterna mångsidigare och erbjuda handledare tilläggsmaterial för deras arbete.
OVI-miljöns utvecklare inom OVI-projektet framför sitt varmaste tack till alla samarbetsparter och till dem som deltagit i utvecklingen av miljön och önskar OVI-miljön ett långt liv och flitig användning.

Yrkespedagogik är ett av pedagogikens delområden; det undersöker hur människan växer till ett yrke samt problematiken i samband med denna process. Den nya professurens specialområde är de allt mer internationella inlärningsmiljöerna.
Informations- och kommunikationstekniken, globaliseringen och digitaliseringen skapar press också för utvecklingen av forskning och kunskaper inom det pedagogiska området. Den tekniska utvecklingen har redan revolutionerat pedagogisk praxis, konstaterar professor Varis.
Professurens specialområden anknyter också nära till företag och näringslivet, eftersom framför allt många stora företag redan utnyttjar e-lärande i sin personalutbildning. Varis påminner dock att förändringarna har skett stegvis under de senaste decennierna.
Universitetet har en viktig roll, men det står inte längre ensamt i centrum för samhällsinformationen. Också företagens och mediernas betydelse har ökat, beskriver Varis.
Varis är för närvarande professor i mediefostran och UNESCO-professor i globalt e-lärande vid Tammerfors universitets forsknings- och utbildningscentrum för yrkespedagogik i Tavastehus och vid Tammerfors universitets hypermedielaboratorium. Till hans forskningsområden hör bland annat mångkulturell kommunikation och globalt e-lärande. Undervisningen inom den nya tjänsten inleds genast i början av november.