FVU-info Februari 2007

I detta nummer:

• Universiteten har utsett sina representanter till FVU:s organ
• Förändringar i universitetens stödenheter för virtualisering
• Ökad samanvändning av nättjänster i takt med att Shibboleth-tekniken tas i bruk
• Publikationer

Aktuellt

Gemensam träff för intressegrupperna den 9 februari på Helsingfors universitet.

VVYOP'07 | De nationella dagarna för virtuell universitetsverksamhet VVYOP’07 arrangeras den 21–22 mars på Dipoli i Esbo. Anmälningstiden börjar den 12 februari.

Expertföreläsningar och utbildningssamarbete inom pedagogisk användning av videoteknik erbjuds | Anmälningar senast den 28 februari på adressen heta.kero(snabel-a)jyu.fi.

Konferensen VideoFunet i Tammerfors den 10–11 maj | Call for Papers-tiden har förlängts till den 28 februari. Förslag ombes på följande teman: erfarenheter av videoteknikanvändning i forskning, pedagogisk användning och utveckling av videoteknik, användning av videoteknik i undervisning, nya lösningar och innovationer inom videoteknik.

Delegationen för konsortiet FVU sammanträder den 14 mars på Tekniska högskolan i Esbo.

Mer om aktuella seminarier och evenemang under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).

Till början

Universiteten har utsett sina representanter till FVU:s organ

Finlands virtuella universitet inledde sin permanenta verksamhet i början av året. Medlemsuniversiteten, undervisningsministeriet och Finlands Studentkårers förbund (FSF) r.f. har utsett sina representanter i 

Delegationen som företrädesvis består av universitetens högsta ledning har till uppgift att besluta om konsortiets strategi och prioriteringarna inom verksamheten. Den väljer även företrädarna för konsortiet och expertledamöter till direktionen för Finlands virtuella universitet. Direktionen väljs vid delegationens första möte som hålls den 14 mars på Tekniska högskolan i Esbo.

Samtliga universitet har också utnämnt en FVU-kontaktperson för nästa treårsperiod. Kontaktpersonens stadgeenliga uppgift är att informera om ärenden i anslutning till FVU-verksamheten, att tillställa FVU:s serviceenhet nödvändig information om genomförandet av det virtuella universitetets mål vid sitt universitet samt att bistå vid anordnandet av riksomfattande och regionala evenemang.

FVU-kontaktpersonernas mångahanda roller och deras organisationer

FVU-kontaktpersonernas roll och uppgifter i den etablerade verksamhetsmiljön dryftades den 31 januari när kontaktpersonerna höll sin första träff efter permanentningen av FVU-verksamheten. Ansvariga planeraren Annikka Nurkka från Villmanstrands tekniska universitet som ledde diskussionen räknar upp åtminstone åtta olika roller för FVU-kontaktpersonerna: expert, informatör, representant, påverkare, nätverkare och nätverksbyggare, projektverkare, utvecklare och inlärare som utvecklas. Vid träffen kunde man konstatera att kontaktpersonerna vid de olika universiteten har olika organisationer bakom sig, men i de flestas verksamhet står utvecklingen av undervisningen i fokus.

Endast en kontaktperson, dvs. kontaktpersonen vid Helsingfors universitet, har centret för undervisningsteknologi som bakgrundsorganisation. Kontaktpersonerna vid Kuopio universitet, Villmanstrands tekniska universitet, Vasa universitet och Åbo Akademi verkar inom ramen för respektive universitets lärcenter. Hemorganisationen för kontaktpersonerna vid Helsingfors handelshögskola och Sibelius-Akademin är centret för innovativ undervisning. Kontaktpersonen vid Åbo universitet är chef för utvecklingen av undervisningen vid Enheten för utveckling och stöd av undervisningen, och Hankens kontaktperson verkar inom projektorganisationen för utveckling av undervisningen. Kontaktpersonerna vid Uleåborgs universitet, Tammerfors universitet och Tammerfors tekniska universitet samt Konstindustriella högskolan och Teaterhögskolan agerar inom enheter för studieadministration och studerandetjänster.

Kontaktpersonen vid Jyväskylä universitet verkar vid IT-centralen. Vid Tekniska högskolan, Bildkonstakademin och Försvarshögskolan verkar kontaktpersonerna inom utvecklingsenheten, den administrativa enheten respektive staben.

Lapplands universitet, Joensuu universitet och Åbo handelshögskola har stannat för en lösning på institutions- och fakultetsnivå. Kontaktpersonerna vid Lapplands resp. Kontaktpersonerna vid Lapplands resp. Joensuu universitet finns vid pedagogiska fakulteten.

Intressegrupperna bereder genomförandet av strategin

Universiteten har utsett sina representanter även i FVU:s intressegrupper (AOR1–5) för perioden 2007–2009. Intressegrupperna är arbetsgrupper som består av experter från universiteten. Dessa arbetsgrupper bereder verkställandet av FVU:s strategi och för detta nödvändiga projekt inom de fem strategiska målområdena samt ser till att projekten framskrider vid universiteten. Intressegrupperna hade sin första träff den 9 februari på Helsingfors universitet.

Tekniska högskolans väljer direktör för FVU:s serviceenhet

Tekniska högskolans styrelse behandlade vid sitt möte den 12 februari besättandet av direktörstjänsten för FVU:s serviceenhet. Tjänsten har sökts av pedagogie doktor, docent, lektor i vuxenpedagogik Matti Laitinen, Helsingfors, agronomie- och forstdoktor Lena Levander, Helsingfors och diplomingenjör Hannu Peltola, Esbo.

Till början

Förändringar i universitetens stödenheter för virtualisering

I och med att den särskilda projektfinansiering undervisningsministeriet beviljat för det virtuella universitetet upphörde i slutet av förra året blev universiteten tvungna att besluta om på vilket sätt de organiserar sin interna virtuella universitetsverksamhet utifrån grundfinansieringen. Centren för undervisningsteknologi vid Helsingfors, Tammerfors respektive Åbo universitet, innovationscentralerna vid Helsingfors handelshögskola och Sibelius-Akademin samt lärcentren vid fyra universitet (Kuopio, Vasa, Villmanstrand och Åbo Akademi) har bevarat sin ställning som garanter för en fortsatt virtualisering. Vid många andra universitet har man eftersträvat kontinuitet med hjälp av en omorganisering.

Här under några plock bland lösningarna. (Se övriga universitets lösningar i tidigare infon: Joensuu universitet, Tammerfors tekniska universitet)

I Villmanstrand erbjuder lärcentret stödtjänster för nätundervisning även efter projektperioden

Vid Villmanstrands tekniska universitet producerades sammantaget 77 utvecklingsprojekt om nätundervisning under den sexåriga projektperioden. Antalet aktörer inom dessa projekt har uppgått till ungefär hundra. De flesta av lärarna har tagit fram nätundervisning för fler än två kurser.

Arbetet med att utveckla nätundervisningen har tillfört nya pedagogiska insikter bland annat i en ökad fokusering på de studerande och utvecklingen av interaktionen mellan lärare och student. ”Nätundervisningen ses som ett viktigt utvecklingsobjekt på avdelningarna eftersom den möjliggör ett effektivare utnyttjande av undervisningsresurserna och erbjuder flexibilitet i studierna", konstaterar ansvariga planeraren Annikka Nurkkka från universitetets lärcenter.

”Största delen av lärarna tänker fortsätta med att ta fram nätundervisning vars betydelse ökar hela tiden. Möjligheter till flexibla studier kommer att behövas och erbjudas. Även det ökade trycket på undervisningen att bli allt effektivare och produktivare ökar efterfrågan på nätstudier. Man får inte heller glömma att studenterna redan nu ser nätstudierna som ett naturligt sätt att studera – och i allt högre grad framöver", påminner Nurkka.

Lärcentret i Villmanstrand fortsätter sin utvecklingsverksamhet även efter det virtuella universitetets projektperiod, bland annat genom att erbjuda stödtjänster för nätundervisning. Även i övrigt satsar man på användningen och utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik. Nästa stora utvecklingsinsats – att bygga en studieportal – är redan under arbete.

Den virtuella verksamheten i Jyväskylä fortsätter vid IT-centret

Det separata projektet för virtualisering vid Jyväskylä universitet slutade vid årsskiftet, men verksamheten fortsätter underställd IT-centralen. All personal som arbetar med utveckling, administration och användningssupport av universitetets gemensamma IT-tjänster har sammanförts i det nya IT-centret. Närsupportpersonernas fysiska arbetsställe ändrar inte till följd av omstruktureringen.

Virtualiseringssupportteamet på sju personer fortsätter med ett treårigt avtal som en del av IT-centralen. ”Det här är en betydande satsning och samtidigt ett erkännande från universitetets ledning”, konstaterar Antti Auer. ”Å andra sidan bör man komma ihåg att vi haft en bredare verksamhet än vad man vanligtvis förstår med virtuell universitetsverksamhet. Arbetet har omfattat bland annat utveckling av innehållshantering, studieinformationssystemet och den elektroniska individuella studieplanen vid sidan av utbildning och supporttjänster. Vårt utvidgade sätt att arbeta är systematiskt och har tagits med även i strategin för IKT-pedagogik vid vårt universitet."

Webbsidorna för det avslutade projektet fungerar tills det nya IT-centrets egna sidor blir klara.

Campus Futurus i Uleåborg fortsätter i anknytning till undervisnings- och studerandetjänsterna

Styrelsen vid Uleåborgs universitet har beslutat att Campus Futurus fortsätter sin verksamhet i anknytning till de administrativa undervisnings- och studerandetjänsterna. 

Merja Peurasaari (f. Ruotsalainen) har utnämnts till utvecklingschef för nätverksorganisationen Campus Futurus och hon tillträdde tjänsten från och med början av 2007. Dessutom har man beslutat att beakta projektfinansieringen av IKT-pedagogiken när universitetets anslag fördelas internt. På detta sätt vill man säkerställa att Campus Futurus verksamhet fortsätter även efter att virtualiseringen inkluderades i universitetens grundfinansiering.

Den virtuella verksamheten vid Teaterhögskolan fortsätter vid utvecklingsenheten för undervisning

Under projektperioden har Teaterhögskolan haft en av rektorn tillsatt arbetsgrupp för den virtuella verksamheten. Den har planerat och koordinerat användningen av IKT-pedagogik vid högskolan samt beslutat om användningen av de härför anvisade pengarna. Under projektperioden har tio helheter med nätstudiematerial och fyra webbplatser innehållande länkar sammanställts, förutom att man har tillhandahållit lärarna tekniskt och pedagogiskt stöd för att ta fram olika material och IT-stödd undervisning. Projektet avslutades med en tillställning den 29 januari där en ny helhet av nätstudiematerial samt två DVD-produktioner presenterades. DVD-produktionerna ansluter till dansforskning.

”Det att den särskilda finansieringen upphör innebär vid ett litet universitet ofrånkomligen att verksamheten blir mindre", konstaterade informationsdirektör Esko Ala-Peijari vid avslutningen. Professor Pentti Paavolainen ingöt dock framtidstro: ”Vi måste tänka på verksamhetens kontinuitet som ett slags Fågel Fenix”. Stödverksamheten för lärarna tros fortsätta inom ramen för utvecklingsenheten för undervisning.

Nätproducent Michaela Bränn som innehaft en central ställning börjar efter sitt sexåriga arbete här som forskarstuderande vid Helsingfors universitet.

Konstindustriella högskolans virtuella verksamhet blir en del av undervisnings- och studerandetjänsterna

Konstindustriella högskolans virtualiseringsprojekt som verkat underställt rektor fortsätter som en permanent funktion i anslutning till den administrativa avdelningen, närmare bestämt inom ansvarsområdet undervisnings- och studerandetjänster. Till samma ansvarsområde hör även de studieadministrativa tjänsterna och det öppna universitetet vid fortbildningsenheten IADE.

Undervisnings- och studerandetjänsternas verksamhet organiseras successivt under våren. Den nya organisationen erbjuder samma tjänster som hittills. Den virtuella verksamheten vid Konstindustriella högskolan har fokuserat på produktion av digitalt studiematerial samt IT-pedagogiska stödtjänster för lärare. Projektchef Leena Koskinen har utsetts att leda förändringsprocessen.

Se övriga universitets lösningar i tidigare infon: Joensuu universitet, Tammerfors tekniska universitet

Till början

Ökad samanvändning av nättjänster i takt med att Shibboleth-tekniken tas i bruk

Nättjänsterna över högskolegränserna ökar i takt med att autentiseringen av användare från olika organisationer blir enkel och pålitlig. Allt fler av högskolorna i Finland har anslutit sig till det s.k. förtroendenätverket Haka och tagit i bruk Shibboleth-tekniken för användarautentisering vid högskolegränsöverskridande nättjänster. Bland de samanvända virtuella universitetstjänster som stödjer sig på Shibboleth finns bland annat nättjänsten för flexibla studier 

Förtroendenätverket Hakas användare får åtkomst till de elektroniska tjänsterna med ett enda användarnamn. Uppdaterad användarinformation för tjänsterna fås från användarnas respektive hemuniversitet. Tretton universitet har redan anslutit sig till förtroendenätverket. Det här betyder att 90 procent av universitetens slutanvändare har möjlighet att använda gemensamma tjänster med Shibboleth-teknik.

IT-centret för vetenskap CSC, som administrerar förtroendenätverket Haka, har stött flera pilotprojekt för att ta i bruk Shibboleth. Ett av de lyckade pilotprojekten genomfördes vid lärcentret vid Kuopio universitetet när användarautentiseringen för inlärningsdagboken Onni utökades med Shibboleth-inloggning.

Inlärningsdagboken Onni i användning hos alla Haka-medlemmar under vårens lopp

Inlärningsdagboken Onni är ett webbverktyg som gör det möjligt att föra inlärningsdagbok och administrera portfolier på nätet. Dess styrka är att den är lätt att använda, både att skriva och kommentera. Läraren kan följa den studerandes inlärning i realtid. Men så utsågs också Onni till god praxis hösten 2004 av European Vocational Training Association (EVTA).

”Shibbolethanpassningen av Onni gick enkelt och inlärningsdagboken togs i produktionsbruk efter testning, men utan någon egentlig pilotfas. Ibruktagandet gick som smort”, säger IT-planerare Markus Hagman.

Kuopio universitet har beredskap att erbjuda Onni till de övriga Haka-medlemmarna som en ASP-tjänst. ”För närvarande planeras inga begränsningar i ASP-tjänsten, så alla slutanvändare i Haka kan utnyttja Onni”, konstaterar Hagman.

Men det kanske mest betydelsefulla resultatet uppnådde man utanför det egentliga projektet. ”Vid Kuopio universitet upptäckte man även i övrigt vilket mervärde Shibbolethtekniken medförde för att centralisera användaradministrationen”, konstaterar Markus Hagman. De tillämpningar som man tar fram vid lärcentret vid Kuopio universitet och som kräver inloggning försöker man genomföra med Shibboleth framöver. Som en biprodukt av projektet tog Kuopio universitet i bruk en Shibbolethversion av nättjänsten JOOPAS.fi och håller även på med att Shibbolethanpassa soleTM-systemet för arbetstidskontroll som anskaffats som ASP-tjänst.

”Svårigheterna med att installera Shibboleth, som ännu för två är sen var ansenliga, har i praktiken övervunnits i och med att kompabiliteten hos installeringsprogrammens olika versioner har blivit bättre”, säger en nöjd Hagman.

Enkäter, tentamina och prov behändigt på nätet i frågebanken Klaara – anmäl dig till pilotprojekt

Som ett samarbete inom ramen för det virtuella universitetet har man vid Tammerfors tekniska universitet tagit fram frågebanken Klaara för att underlätta samanvändningen av enkäter, nivåtest och nättentamina inom och mellan högskolorna. I frågebanken samlar man frågor och enkätmaterial som i praktiken visat sig vara bra inom ämnen man gemensamt väljer ut (t.ex. IKT-färdigheter, informationssökning, informationskompetens). Lärarna kan välja ut de frågor som bäst passar deras eget behov och utifrån dessa sammanställa en ny enkät eller tentamen.

Dessutom kan de som använder sig av frågorna i en eller annan form kommentera dem och sina egna användningsmetoder och hjälper på så sätt nya användare. Enkäterna editeras och sparas i frågebanken i nättentamensform. Enkäter man själv skapat eller editerat utifrån en befintlig kan enkelt flyttas till t.ex. högskolans egen inlärningsplattform där studenterna sedan kan ge sina svar.

Frågebanken Klaara har genomförts med Moodle-plattformen. Vid användarautentiseringen använder man sig av de finländska högskolornas Haka-infrastruktur. Man loggar i huvudsak in i Klaara med användarnamnet för sin egen organisations bastjänster eller intranät. Med Shibboleth är det möjligt att begränsa användningen till högskolornas personal, dvs. de studerande kommer inte åt att se innehållet i frågebanken. Lärarna behöver inte heller varje gång de använder Klaara vända sig till administrationen för att få tillträde till frågebanken.

Frågebanken pilottestas i början av mars. Testet är riktat särskilt till innehållsproducenter som vill flytta existerande frågor till Klaara eller alternativt producera nya. Trots att det gäller ett pilottest är innehållet verkliga frågor som kommer att ligga kvar även när Klaara tas i produktionsbruk. Vilka ämnen frågorna gäller beror på dem som går med i testet. Allt slags innehåll är välkommet. Intresserade kan kontakta Pasi Häkkinen pasi.hakkinen(snabel-a)tut.fi.

Haka-pilotprojekten 2007 har startat

IT-centret för vetenskap CSC har valt ut Haka-pilotprojekten för 2007. Stöd för pilottest ges följande:

• Nätverket för matematikundervisning MatTaFi: Shibbolering av program och materialbank för matematikundervisning
• S:t Michels yrkeshögskola: Shibbolering av Elkad – en audio-, video- och multimediebank och av studiematerialarkivet Mapa
• Tammerfors tekniska universitet: Shibbolering av publikationsarkivet DSpace inom publikationskanalprojektet
• Tammerfors tekniska universitet: Shibbolering av bloggen.

Till början

Publikationer

Raportti verkko-opetuksen toteuttamisesta ja tukipalveluista | Tjänsten för utveckling av undervisning vid Lapplands universitet (OPKE) gjorde i oktober i fjol en enkät om genomförandet av nätundervisningen och OPKE:s stödtjänster. Svaren visade att de stödtjänster OPKE tillhandahåller undervisningspersonalen har upplevts som mycket viktiga särskilt när man börjar pröva på nätundervisning.

Laatunäkökulmia yliopisto-opiskelijan hopsiin | Artiklarna i boken presenterar ur en praktisk synvinkel åtgärder genom vilka en individuell studieplan inkluderas i kvalitetsarbetet och systemen för rådgivning av studenterna. De flesta av artikelskribenterna deltog i utbildningen om kvalitetsaspekter på universitetsstuderandes individuella studieplaner (Laatunäkökulmia yliopisto-opiskelijan hopsiin) som ordnades av projektet Walmiiksi Wiidessä Wuodessa (W5W).

Till början