VVYOP'07 | De nationella dagarna för virtuell universitetsverksamhet VVYOP07 arrangeras den 2122 mars på Dipoli i Esbo. Anmälningstiden gick ut den 9 mars. Dagen innan arrangeras TieVie-jubileumsseminariet på samma plats. Den 9 mars var sista anmälningsdag också för seminariet.
Konferensen VideoFunet i Tammerfors den 10 11 maj | Den internationella konferensen VideoFunet samlar lärare, planerare och experter från alla utbildningsnivåer som är intresserade av videoteknik i undervisningen. Anmälningstiden till konferensen pågår och den billigaste deltagaravgiften gäller för anmälningar fram till den 31 mars.
FVU-konsortiets delegationsmöte hölls den 14 mars kl. 1012 på Dipoli (Sal 25) i Esbo.
Nätkursen Opettaja verkko-opetuksensa laadun kehittäjänä (3 sp) 16.41.6.2007 | Alla finska högskolelärare med erfarenhet av nätundervisning kan delta i kursen. Anmälan görs på nätblankett senast den 2 april.
Mer om aktuella seminarier och evenemang under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).
Lena Levander har sedan 1986 arbetat med olika universitetsuppgifter inom utveckling, utbildning, forskning och planering. Åren 20022006 var hon anställd inom Helsingfors universitet, närmare bestämt inom projektet för undervisningsutvecklingstjänster i Vik som projektledare, chef för expertteamet samt pedagogisk expert. Projektet erbjöd experttjänster för undervisningsutveckling till stöd för den akademiska personalens yrkesutveckling på kampuset i Vik. Vi intervjuade Lena Levander inför hennes nya uppdrag.
Du börjar som direktör för FVU:s serviceenhet den 1 april. Vad fick dig att bli intresserad av FVU:s verksamhet och söka direktörstjänsten?
Min föregående anställning som ledare för projektet om undervisningsutvecklingstjänster i Vik skulle sluta vid årsskiftet. Jag såg platsannonsen i Helsingin Sanomat. Uppgiften verkade vara lämplig som nästa utmaning och en fortsättning på min karriär som undervisningsutvecklare.
Du har haft en lång yrkeskarriär med två stora vändpunkter där du har påverkat riktningen på din karriär. Med tanke på din yrkeserfarenhet, vad har du att ge FVU?
Jag har över 20 års erfarenhet av arbete inom universitetssamfundet. Jag har undervisat och handlett grundexamensstuderande, planerat och samordnat projekt, jag har utbildat och fungerat som konsult för lärare. Jag har vågat gå in för nya uppgifter och börja från noll. Jag har alltid ansett att det är viktigt att bilda nätverk och att samarbeta med kolleger i såväl hem- som utlandet. Jag har företagarbakgrund. En doktorsexamen skadar aldrig i det akademiska samfundet och jag är starkt av den åsikten att undervisningsutvecklingen bör utgå från forskning. Jag skulle tro att det finns en hel del att ösa ur den här säcken.
Serviceenheten är från början av året en fristående institution vid Tekniska högskolan efter att i sex år ha verkat som ett projekt vid Utbildningscentralen Dipoli. Hur tror du att statusen som fristående institution vid ett visst universitet påverkar enhetens verksamhet som en enhet som betjänar hela universitetsväsendet? Tror du att enheten nu har förutsättningar att lyckas i sin uppgift?
Jag tror att vi lyckas tillsammans. Etableringen, strukturerna och kontinuiteten är viktiga för utvecklingen.
Nämn tre framgångsfaktorer med vilka du tror att det virtuella universitetet etablerar sin position på universitetsfältet.
En gemensamt skapad vision om målen, service som utvecklas enligt behoven, samarbete och utvecklande dialog.
Finansieringen av FVU-verksamheten är en avgörande fråga nu när undervisningsministeriets särskilda finansiering inte längre är tillgänglig. Nivån för konsortieavgiften har överenskommits för de följande tre åren. Likaså har nivån på undervisningsministeriets finansiering av serviceenheten bestämts att sjunka under de kommande tre åren. Hur anser du att den nationella verksamheten ska finansieras framöver?
För detta måste vi gemensamt skapa en lösning.
Du har lång erfarenhet av arbete utomlands. Är detta en fördel på din post med tanke på en internationell utvidgning av FVU:s verksamhet?
Jag arbetade nästan nio år i England, men inte inom universitetsvärlden. Mina språkkunskaper förbättrades. Studieresor, konferenser och besök har gett mig perspektiv, idéer och kontakter.
Hurdant internationellt samarbete anser du vara ändamålsenligt?
Jag vill först ta del av FVU-medlemsuniversitetens åsikter om vad som vore nyttigt ur deras synvinkel.
Vilka hobbyer eller egenskaper har du som stödjer ditt arbete som direktör för serviceenheten?
Stavgång ger hjärnan syre, yoga håller kroppen vig och trädgårdsskötsel gör fingrarna gröna. Jag har märkt att jag är rätt så bra på att snappa upp idéer och tankar på gång i världen. Jag kan lyssna och röra mig på gränsytor. Jag läser mycket litteratur om undervisningsutveckling, det ger alltid nya idéer. Jag gillar att göra saker tillsammans med andra. Jag är seg, säger medlemmarna i mitt tidigare team.
Flexibel studierätt innebär att studeranden kan ansöka om studierätt till kurser också vid andra universitet än hemuniversitetet och inkludera godkända studieprestationer från de här kurserna i sin examen. Studenten gör ansökan på nätet, ansökan överförs till hemuniversitetet för förordande och därefter fattar måluniversitetet beslut om studierätt.
Vid Åbo universitet förväntar man sig att det nya systemet på ett betydande sätt ska underlätta behandlingen av ansökningar. Vi har mest utbyte med just Åbo Akademi och en avgörande faktor för övergången till det elektroniska systemet var att universiteten i Åbo gick med i systemet på samma gång. Akademin gick med samtidigt som vi i början av mars, men handelshögskolan får vi ännu vänta på, förklarar Päivi Rahkonen vid Åbo universitets studentservice.
Årligen avlägger nästan 300 ÅA-studerande kurser hos oss, de näststörsta grupperna kommer från Uleåborgs, Jyväskylä, Helsingfors och Tammerfors universitet med cirka 50 studerande från varje universitet. Akademin är också det överlägset populäraste JOO-måluniversitet för våra egna studerande: cirka 200 avlägger årligen kurser där. Som god tvåa bland måluniversiteten kommer Åbo handelshögskola, där cirka 100 av våra studerande avlägger kurser varje år, beskriver Rahkonen.
JOO-ansökningssystemet används nu vid sammanlagt tio av Finlands universitet. Under de närmaste åren utvecklas och utvidgas tjänsten till ett nationellt elektroniskt ärendehanteringssystem över universitetsgränserna. Avsikten är att också studieprestationsuppgifterna från de kurser som de studerande har avlagt vid måluniversitetet ska överföras till hemuniversitetet via systemet.
För att kunna ta i bruk det elektroniska JOO-ansökningssystemet måste universitetet ansluta sig till det förtroendenätverk som upprätthåller Haka-infrastrukturen. Inom nätverket ansvarar varje enskilt universitet för sin användaradministration så att övriga universitet kan betrakta den som tillförlitlig. Shibboleth-tekniken för sin del möjliggör att studeranden kan logga in i en gränsöverskridande tjänst med sitt hemuniversitets användarnamn. Särskilda användarnamn behövs därför inte. Exempelvis de basuppgifter om studenten som behövs på JOO-ansökningsblanketten kan automatiskt fyllas i på förhand från hemuniversitetets studeranderegister.
Alla större universitet är redan medlemmar i Haka-infrastrukturen. Haka-universiteten har 169 000 slutanvändare, alltså täcker Haka 90 procent av universitetens användare. I februari 2007 hade Haka-infrastrukturens tjänster 164 000 inloggningar, vilket är nytt rekord, berättar programexpert Mikael Linden som ansvarar för Haka-funktionerna vid IT-centret för vetenskap CSC.
Systemet för ansökan om flexibel studierätt och överföring av prestationsuppgifter är en del av nättjänsten JOOPAS.fi för flexibel studierätt som upprätthålls av serviceenheten för Finlands virtuella universitet (FVU). Nättjänsten har utvecklats inom det treåriga projektet FVU:s studiebyråtjänster som startade i början av förra året. Projektet syftar till att i den elektroniska ärendehanteringen införliva alla olika flexibla studiemöjligheter som universiteten erbjuder. Dessa kan exempelvis vara kurser inom nationella eller internationella nätverk.
Tjänsten JOOPAS.fi kommer att skräddarsys bland annat för universitetsnätverkens behov för att göra det lättare att ansöka till kurser som nätverken erbjuder samt för att registrera och överföra studieprestationer mellan universiteten. Under Nätverksdagen som hölls på Åbo universitet den 7 februari kom man överens om att bilda ett informationsnätverk för kontaktpersoner. Nätverksaktörer som är intresserade av att följa utvecklandet av elektroniska tjänster för nätverk kan anmäla sig till kontaktpersonsnätverket.
Via kontaktpersonsnätverket kan nätverken få regelbunden information om FVU:s utvecklingspilotprojekt för nätverkstjänster inom den elektroniska studieadministrationen samt om tillställningar som arrangeras kring temat. Dessutom kan FVU:s serviceenhet via kontaktpersonsnätverket närma sig just de personer i nätverken som handhar helheter kring studieansökan, beviljande av studierätt, överföring av studieprestationer över universitetsgränserna och information om studieutbudet, säger utvecklingschef Julian Lindberg vid FVU:s serviceenhet.
En egen sändlista har grundats för kontaktpersonsnätverket via vilken kommunikationen i princip sköts. Anmälan till sändlistan för nätverkens kontaktpersoner för studieadministration skickas till adressen: svy-sihteeristo(at)vy.fi.
Tjänsten JOOPAS.fi utvecklas också för att betjäna utbyte inom internationell nätundervisning. I höst startar ett samarbetspilotprojekt med det virtuella universitetet i Bayern (Virtuelle Hochschule Bayern, VHB). Avsikten är att ett tiotal studerande från Finland ska kunna delta i VHB:s populäraste kurs E-Business and E-Commerce.
En mer detaljerad plan för pilotprojektet tas fram under våren i samarbete med dem som anmält sitt intresse för projektet. Hittills har Avdelningen för träförädlingsteknik vid Tekniska högskolan, Vasa universitet och Åbo Akademi anmält sig. Det finns fortfarande plats för flera intresserade i pilotprojektet.
I pilotprojektet för utbyte av nätstudier kring kursen E-Business and E-Commerce följer man så långt som möjligt den studieadministrativa praxis som gäller inom JOO-avtalet mellan finska universitet (t.ex. är hemuniversitets förord en förutsättning för beviljande av studierätt vid måluniversitetet) och som också tjänsten JOOPAS.fi följer.
Pilotprojektet genomförs systematiskt och genomförandet följs upp och utvärderas så att erfarenheterna från projektet senare kan utnyttjas för ett mer omfattande utbyte.
VOPLA-projektets mål år 2006 var att stödja aktörer inom nätundervisning i kvalitetsstyrning av nätundervisningen och samtidigt testa innehållet i och funktionen hos nättjänsten Verkko-opetuksen laatukäsikirja som projektet producerat. Sex pilotprojekt valdes för att stödja denna verksamhet och med hjälp av deras erfarenheter har man fått information om nätundervisningens kvalitetsarbete i praktiken.
VOPLA-pilotprojekten beskriver sina erfarenheter av kvalitetsarbetets olika faser och praxis i rapporten Laatuaskeleita. Artiklarna ger tips om hur man kan utnyttja Verkko-opetuksen laatukäsikirja i det praktiska undervisningsarbetet. De olika perspektiven handlar om kvalitetsstyrning inom nätundervisning, nätkurser, studiematerial på nätet och stödtjänster för nätundervisning.
Publikationen kan fritt laddas ned från VOPLA-projektets webbplats.

Utvärderingsrapporten om TerveysNets verksamhet som publicerats av undervisningsministeriet beskriver de möjligheter som nätverkssamarbetet skapar ur institutioners, lärares och också studerandes synvinkel. Men den tar också upp problem och hinder som man har måst lösa vid utvecklandet av samarbetet.
En djupare kännedom om det gemensamma kunnandet, ökat undervisningsutbud, bättre möjligheter till deltagande för studenterna och utveckling av nya undervisningsmetoder är klart positiva resultat av det intensifierade samarbetet.
Å andra sidan har man inom utvecklingen av undervisningsarbetet även konstaterat konkreta utvecklingsbehov, såsom förbättring av lärarnas IT-färdigheter och av nätundervisningens handledningssystem.
De fördelar, problem och hinder gällande nätverksbaserat samarbete som kommer fram i utvärderingsrapporten är relevanta också i ett vidare perspektiv för andra vetenskapsgrenar, bland annat i frågor som gäller samarbetet och dess ledning. I det avseendet kan rapporten användas också vid utvecklingen och evalueringen av andra utbildningar.
Universitetsnätverket för hälsovetenskaper består av totalt 11 institutioner som ger magisterutbildning i hälsovetenskaper vid Jyväskylä, Kuopio, Uleåborgs, Tammerfors och Åbo universitet samt Åbo Akademi. TerveysNet har som mål att skapa ett aktivt universitetsnätverk mellan institutionerna med syfte att förbättra nivån på den hälsovetenskapliga undervisningen och forskningen, erbjuda högklassiga studieperioder, ta fram nya metoder för undervisning, lärande och informationsutbyte, definiera gemensamma utbildningspolitiska mål och förstärka ämnets betydelse som vetenskapsgren.
Det trådlösa nätet fungerar via universitetens Funet-nät. Funet kopplar universiteten, yrkeshögskolorna och offentliga forskningsinstitut till varandra och till internationella forskningsnät samt det offentliga internet. Försvarshögskolan intensifierar härigenom sin kontakt till den finska universitetsvärlden.
Den nya anslutningen garanterar studerandena datakommunikation på samma nivå som vid övriga universitet. Det trådlösa nätet täcker arbetsrummen, undervisningsutrymmena och studentbostäderna i Sandhamn. Nätet fungerar dygnet runt för studerandena, så de kan studera i webbförsvarsskolan och använda datanät oberoende av tid.
Gästande experter och föreläsare kan läsa sin e-post via mobilen och gå in på internet via sin bärbara dator. Av säkerhetsskäl får besökare bara tidsbunden användarrätt till nätet.
Försvarshögskolans trådlösa WLAN-kampusnät är en exceptionell lösning inom försvarsmakten. Datasäkerheten har beaktats vid uppbyggandet av nätet ända från planeringsskedet. Det trådlösa nätet har skapats i samarbete med PALnet Oy.