FVU-info April 2007
I detta nummer:
- Vilja till närmare samarbete samt internationalitet kunde ses på virtualiseringsdagarna
- Villmanstrands tekniska universitet utvärderar sin virtualiseringsverksamhet
- Matti Jakobsson ordförande för delegationen för FVU-konsortiet
- Ansökningstiden till TieVie-expertutbildningen har börjat
- Publikationer
Aktuellt
VideoFunet-konferens i Tammerfors den 10–11 maj | Den internationella VideoFunet-konferensen för samman IKT-pedagogikintresserade lärare, planerare och experter inom alla utbildningsnivåer. Anmälningstiden pågår, och fram till den 13 april gäller en förmånligare anmälningsavgift.
Konferensen ITK – Interaktiv teknik i utbildningen den 18–20 april | Finlands största konferens om IKT-pedagogik anordnas i Tavastehus. Anmälningstiden utgår den 13 april.
Peda-forum-dagarna den 24–25 maj | Årets riksomfattande Peda-forum om utveckling av undervisning arrangeras i samverkan mellan Tammerfors tekniska universitet och Tammerfors universitet. Temat för dagarna är ”Mångahanda inlärare, mångahanda lärare” . Alla lärare, forskare, studenter och anställda inom administrationen som är intresserade av utveckling av universitetsundervisningen är välkomna. Anmälningstiden gick ut den 5 april.
Mer om aktuella seminarier och evenemang finns under Evenemangskalendern och Nyheter.
Vilja till närmare samarbete samt internationalitet kunde ses på virtualiseringsdagarna
De riksomfattande virtualiseringsdagarna anordnades nu för femte gången den 21–22 mars på Dipoli i Esbo. Även om dagarna redan har blivit tradition, var det på många sätt en annorlunda gång. Det virtuella universitetet upphörde vid årsskiftet att vara ett separat projekt med finansiering från undervisningsministeriet och universiteten har nu ett större ansvar för det gemensamma konsortiets produktion av tjänster för IKT-stödd undervisning och dito studier som är till nytta för alla universitet.
Universitetens eget ansvar betyder bland annat att en konsortieavgift infördes i början av året. ”Konsortieavgiften skapar en bra grund och är ett bevis på universitetens engagemang och samarbetsvilja. Men med den bygger man inget samarbete”, konstaterade Hannele Niemi, prorektor vid Helsingfors universitet och vice ordförande för delegationen för FVU-konsortiet, i sitt öppningsanförande. ”Fortfarande behövs det gemensamma projekt”, sade Niemi. Sådana presenterades också i rikligt antal i eftermiddagarnas arbetsgrupper.
Anförandena under förmiddagarna handlade bland annat om utvärdering av verksamheten, strukturell utveckling av universiteten och elektronisk ärendehantering. Inom alla dessa områden fokuseras det allt mer på samarbete mellan universiteten och yrkeshögskolorna vilket även kunde ses i att deltagarskaran bestod av folk från både universiteten och yrkeshögskolorna. Samarbete var ett centralt tema även i många av de utvecklingsprojekt som presenterades i eftermiddagarnas arbetsgrupper. Kanske vi i framtiden får dagar kring virtuella högskolor.
Nytt var även den allt större synlighet som internationell verksamhet fick. I verkstaden Digital study material and international collaboration in mathematics dryftades starten av ett samarbete inom matematik mellan FVU-nätverket MatTaFi och Bayerns virtuella universitetet i form av utbyte och samproduktion av undervisningsmaterial. Som samarbetspart från Bayern medverkade professor Hans-Georg Weigand från Würzburg universitet. Workshopen om internationella examina, virtuell mobilitet och studentutbyte diskuterade pedagogiska, tekniska och organisatoriska frågor kring internationell virtuell mobilitet. Som expert deltog professor Wim van Petegem från K.U. Leuven i Belgien.
På VVYOP'07-utställningen presenterade representanter för universitet och företag sina projekt, tjänster och nätlösningar.
Den här gången var det även möjligt att delta via en konferensblogg.
Presentationsmaterial i gemensamma delar
Presentationsmaterial i parallella grupper
Utvärdering av virtuella universitetet och virtuella yrkeshögskolan pågår
Generalsekreterare Ossi Tuomi från Rådet för utvärdering av högskolorna belyste i sitt framförande utvärderingen av verksamheten vid det virtuella universitetet och den virtuella yrkeshögskolan samt Rådets roll vid utvärdering i allmänhet: ”Det huvudsakliga ansvaret för kvaliteten på utbildningen och utvecklingen av den ligger hos högskolorna själva. Rådets uppgift är inte att utvärdera verksamheten utan om högskolorna har system med vilka de själva kan utvärdera sin verksamhet.”Rådets främsta mål är att stödja högskolorna i deras utveckling av kvalitetssäkringssystem. I detta syfte utvärderar Rådet hur högskolans kvalitetssäkringssystem fungerar som ett medel för kvalitetskontroll och utveckling. Dessutom utvärderas om kvalitetssäkringssystemet producerar information som är ändamålsenlig för verksamhetsutvecklingen och om denna information leder till utvecklingsåtgärder. ”Rådets uppgift är att lyfta fram styrkor och god praxis samt lämna rekommendationer för utveckling”, sammanfattade Tuomi.
På begäran av undervisningsministeriet utvärderar Rådet i år den virtuella yrkeshögskolan. Beträffande det virtuella universitetet kom däremot ministeriets universitetsenhet fram till en annan lösning. Utvärderingen genomförs av Higher Education Group (HEG) vid institutionen för ledningsvetenskap vid Tammerfors universitet samt forskningsgruppen för IT inom administration och ledning vid institutionen för samhällsforskning vid Lapplands universitet.
”Det viktigaste syftet med utvärderingen av det virtuella universitetet är att utveckla verksamheten. Särskilda objekt vid utvärderingen är förändringen i verksamhetsmodellerna, främjandet av IKT-pedagogik vid universiteten samt permanentningen av funktioner. Vi granskar även universitetens olika lösningar inom och mellan disciplinerna”, informerade utvärderingsansvarige forskningsdirektör Timo Aarrevaara från Higher Education Group vid Tammerfors universitet.
Utvärderingen har försvårats av att rapporteringen av virtualiseringsprojekt inte är formbunden. ”Varför går det inte att få till stånd en jämförbar rapportering i ett så här litet land”, undrade Aarrevaara. ”Rapportering är ett särskilt kompetensområde som man med fördel kunde lämna åt planerarna. Inte utnämner YLE heller sina bästa reportrar till direktörer", påminde Aarrevaara.
”Resultaten från utvärderingen av den virtuella universitetsverksamheten publiceras i höst”, lovade Aarrevaara.
Det virtuella universitetet och strukturell utveckling
Överdirektör Sakari Karjalainen från undervisningsministeriets avdelning för utbildnings- och vetenskapspolitik belyste i sitt anförande den pågående strukturella utvecklingen av högskolesystemet och vad som därigenom eftersträvas.
Utvärderingen av den virtuella universitetsverksamheten diskuterades även under pausen av forskningsdirektör Timo Aarrevaara, överdirektör Sakari Karjalainen och direktören för FVU:s serviceenhet Lena Levander.
”Kvaliteten på undervisning och forskning blir bättre och utbildningens och forskningens genomslagskraft starkare genom profilering, specialisering och ökat samarbete med arbetslivet", räknade Karjalainen upp som mål för strukturutvecklingen. Internationalisering av högskolorna är ett av de uppställda målen och eftersträvas bland annat genom ökad mobilitet. ”För detta behövs dock extra resurser”, påminde Karjalainen.
Vilken kunde då det virtuella universitetets roll vara i strukturutvecklingen?
”Det virtuella universitetet är i sig självt ett strukturellt utvecklingsprojekt. Det syftar till att förbättra universitetens samarbete och undervisningens kvalitet samt till att skapa effektivare och produktivare arbetssätt. Den virtuella verksamheten vid universiteten utvecklas inom ramen för den övriga undervisningsutvecklingen”, konstaterade Karjalainen.
Karjalainen räknar med att projekten för strukturell utveckling inom och mellan universiteten indirekt kommer att påverka förutsättningarna för samarbete inom det virtuella universitetet.
Karjalainen tog även ställning till samarbetet mellan det virtuella universitetet och det öppna universitetet genom att säga: ”Genom samarbete mellan det virtuella universitetet och det öppna universitetet ska de som finns ute i arbetslivet ges bättre möjligheter till att avlägga universitetsstudier”. Likaså fäste han uppmärksamhet vid universitetens och yrkeshögskolornas samarbete: ”Utvecklingen av samarbetet inom virtuell undervisning kan integreras i konsortiesamarbetet mellan universiteten och yrkeshögskolorna”.
Karjalainen berättade även att undervisningsministeriet funderar på om det skulle be Rådet för utvärdering av högskolorna att utvärdera den virtuella universitetsverksamheten som en fortsättning på utvärderingen av den virtuella yrkeshögskolan.
Den elektroniska ärendehanteringen överskrider i allt högre grad högskolegränserna
Informationsservicedirektör Klaus Lindberg från IT-centret för vetenskap CSC belyste i sitt anförande arbetsfältet för den arbetsgrupp som undervisningsministeriet tillsatt för att främja den elektroniska ärendehanteringen vid högskolorna. Lindberg är ordförande för arbetsgruppen med uppgift att koordinera reformen av statsförvaltningens informationshantering inom högskolesektorn.Arbetsgruppens uppdrag är mycket omfattande. ”Den har i uppgift att främja samarbetet och informationsutbytet mellan universitets- och yrkeshögskolesektorerna, skapa en helhetsbild av den elektroniska ärendehanteringens läge och ansvar inom högskolorna genom kartläggning av högskolornas processer och informationssystem, främja tillkomsten av gemensamma begreppsdefinitioner, följa och stödja utvecklingen av gemensamma informationsmodeller för högskolorna, lämna förslag till start av utvecklingsprojekt samt att genom sin verksamhet främja produktivitet, effektivitet och kvalitet”, räknade Lindberg upp.
Arbetsgruppen har tagit processgranskningen som utgångspunkt i sitt arbete. ”Information och kompetens ligger i nätverk. En ensam forskare eller expert klarar sig inte längre i konkurrens med en nätverkande forskare och expert. Processerna når över gränserna mellan organisationens interna förvaltningsområden och mellan olika organisationer”, beskriver Lindberg högskolefältet. ”Informationssystemen är inte längre ”ensamma öar” på ett universitets campus utan en grupp samverkande system där delarna måste kunna utbyta information med varandra”. Elektronisk ärendehantering är enligt Lindberg en tjänst som drar nytta av samverkande system och gemensam information.
”Elektronisk ärendehantering innebär även förändring genom vilken man kan öka produktiviteten, effektiviteten och kvaliteten. Förändring kostar, men med effektivt ledarskap kan man kontrollera kostnaderna. IT-ledningen vid universiteten måste tas med på universitetsledningens agenda”, konstaterade Lindberg. ”IT-verksamheten ska inte ses som oavhängig universitetets övriga verksamhet. IT är inte i första hand tekniska innovationer utan social verksamhet”, förklarade Lindberg.
Villmanstrands tekniska universitet utvärderar sin virtualiseringsverksamhet
Projektet med det virtuella universitetet har under de senaste åren varit det viktigaste riksomfattande utvecklingsprojektet inom undervisning i syfte att främja IKT-pedagogiken och universitetsnätverkens verksamhet. Vid Villmanstrands tekniska universitet har man svarat mot den nationella utvecklingsutmaningen genom att erbjuda stödtjänster för IKT-stödd undervisning och IKT-stödda studier, genom att utbilda personal samt genom att producera nätundervisning för avdelningarnas undervisningsprojekt. Dessutom har universitetet aktivt deltagit både i den nationella virtuella universitetsverksamheten och i flera nätverk till stöd för virtuell verksamhet.Vid Villmanstrands tekniska universitet har man med medel som anvisats det virtuella universitetetsprojektet stött sammantaget 77 projekt för utveckling av nätundervisning. Av dessa har en del pågått flera år. Under åren 2001–2006 har cirka 100 olika aktörer deltagit i projektverksamheten. Detta framgår av den utvärderingsrapport om den virtuella verksamheten vid Villmanstrands tekniska universitet som har tagits fram av universitetets lärcenter. Publikationen sammanställer de viktigaste resultaten samt ger en utvärdering av projektets genomslagskraft särskilt ur lärarperspektiv.
Av de nätkurstillämpningar som togs fram inom virtualiseringsprojektet under åren 2001–2005 är merparten (85 %) fortfarande i användning. Största delen av dessa kurser (92 %) har hållits fler än en gång. Kurserna har också vidareutvecklats över tiden. I slutet av oktober 2006 hade universitetet sammanlagt 252 nätkurser i aktiv användning.
De viktigaste målen för de flesta lärare som tagit fram nätkurser har varit att göra studierna flexibla och att förbättra undervisningsmaterialet. Man har ansett att nätanvändningen bland annat förbättrar innehållet och tydligheten i kursmaterialet och dess tillgänglighet. Även åskådliggörande och interaktivt material på nätet ansågs vara viktigt. En ytterligare fördel som nämndes i den genomförda enkäten var att det var möjligt att sköta undervisningsmaterialet och kursinformationen centraliserat över inlärningsplattformen.
De tjänster som har tagits fram under det virtuella universitetsprojektet permanentas i universitetets basverksamhet och tjänster till stöd för undervisningstekniken erbjuds och utvecklas i samarbete mellan studietjänsterna och IT-administrationen. När det gäller utveckling av undervisningsteknik kommer man under de närmaste åren att satsa på framtagningen av studieportalen Vektori. Syftet med studieportalen är att utveckla processerna inom studier och undervisning genom att allt fler informationssystem som används vid undervisning och studier sammanförs, och dessutom integreras även en nätinlärningsmiljö i portalen. Med hjälp av portalen blir det allt enklare att ta i bruk nätundervisning, som integreras i den normala undervisningen så att dess möjligheter i samtliga fall utnyttjas optimalt.
Matti Jakobsson ordförande för delegationen för FVU-konsortiet
Rektor Matti Jakobsson från Vasa universitet valdes den 14 mars till ordförande för delegationen för konsortiet Finlands virtuella universitet (FVU) för perioden 2007–2009. Prorektor Hannele Niemi från Helsingfors universitet valdes till vice ordförande. Delegationens möte var det första enligt FVU:s nya förvaltningsstruktur.
Delegationen utnämnde även ledamöterna i konsortiets direktion för perioden 2007–2009: rektor Matti Jakobsson från Vasa universitet med prorektor Ilkka Pöyhönen från Villmanstrands tekniska universitet som personlig ersättare, professor Sanna Järvelä från Uleåborgs universitet med direktören för lärcentret vid Kuopio universitet Tuula Heide som personlig ersättare, prorektor Erno Lehtinen från Åbo universitet med avdelningschef Mikko Markkola från Tammerfors universitet som personlig ersättare, prorektor Hannele Niemi från Helsingfors universitet med direktör Leena Koskinen från Konstindustriella högskolan som personlig ersättare.
I direktionen som består av fem ledamöter ingår även professor Ari Ekroos utsedd av Tekniska högskolan med professor Lauri Malmi som personlig ersättare. Tekniska högskolan fungerar som administrativt hemuniversitet för FVU:s serviceenhet under perioden 2007–2012. Tekniska högskolans rektor tillsatte direktionen för FVU-konsortiet för perioden 15.3.2007–31.12.2009 enligt delegationens utnämningar.
Expertmedlemmar i direktionen är överinspektör Marja Kylämä utnämnd av undervisningsministeriet och utbildningspolitiske sekreteraren Juuso Leivonen utnämnd av Finlands studentkårers förbund (FSF).
Ledamöterna i delegationen för konsortiet Finlands virtuella universitet 2007–2009
Ledamöterna i direktionen för konsortiet Finlands virtuella universitet 2007–2009
Ansökningstiden till TieVie-expertutbildningen har börjat
Ansökningstiden till den riksomfattande TieVie-expertutbildningen på 15 studiepoäng har börjat och utgår den 4 maj. Högst 100 deltagare från universitet och yrkeshögskolor antas till utbildningen som börjar i augusti 2007.Syftet med TieVie-expertutbildningen är att fördjupa och bredda deltagarnas expertis på IKT-pedagogik i deras eget arbete. Utbildningen ger färdigheter till exempel för att utveckla den egna enhetens undervisning, genomföra nätbaserade undervisningshelheter och verka som utbildare, konsult, handledare, utbildningsplanerare och stödperson i IKT-pedagogik.
Utbildningen riktar sig till högskolepersonal som har tidigare utbildning (t.ex. TieVie-utbildning, 5 sv) eller erfarenhet av IKT-pedagogik eller som annars har baskunskaper om tillämpning av IKT i undervisning eller andra arbetsuppgifter.
Närmare information om utbildningen och ansökningsblankett.
TieVie är ett riksomfattande nätverk som erbjuder utbildning i IKT-pedagogik. Nätverket har sedan 2001 utbildat över tusen högskolelärare och experter på IKT-pedagogik. Jyväskylä universitet, Uleåborgs universitet (koordinator), Tekniska högskolan och Åbo universitet svarar i samarbete med FVU:s serviceenhet för planeringen och genomförandet av TieVie-utbildningen.
Publikationer
I serien Finlands virtuella universitets publikationer (ISSN 1458-3151) har utkommit två publikationer i anknytning till TieVie-utbildningen:
Nro 1. Peurasaari, Merja 2007 (red.): Tuhat ja yksi tarinaa - TieVie-verkoston seitsemän vuotta (2,06 MB). Helsinki 2007. ISBN 978-951-22-8669-0 (pdf). ISBN 978-951-22-8668-3 (häft.).
Nro 2. Tenhula, Tytti 2007: Valtakunnallisesti vaikuttavaa koulutusta. Selvitys valtakunnallisen TieVie-virtuaaliyliopistohankkeen vaikuttavuudesta (3,04 MB). Helsinki 2007. ISBN 978-951-22-8671-3 (pdf). ISBN 978-951-22-8670-6 (häft.).