FVU-info Maj 2007
I detta nummer:
- Evaluering av nätverken inom Finlands virtuella universitet publicerad
- Nationella riktlinjer för informationssamhällsutvecklingen inom undervisningsväsendet och högskolesektorn
- Matti Jakobsson ordförande för direktionen för FVU-konsortiet
- Utbildning om användning av videoteknik i undervisningen nu för tredje gången
- Ansökningstiden till den riksomfattande TieVie-expertutbildningen pågår
- I Kuopio utreds möjligheterna att utnyttja sociala medier till stöd för undervisning och inlärning
Aktuellt
VideoFunet-konferens i Tammerfors 10–11 maj | Den internationella VideoFunet-konferensen för samman IKT-pedagogikintresserade lärare, planerare och experter inom alla utbildningsnivåer.
Mer om aktuella seminarier och evenemang finns under Händelsekalendern och Nyheter.
Evaluering av nätverken inom Finlands virtuella universitet publicerad
Undervisningsministeriet har beställt och nu publicerat en evaluering av de nätverk inom Finlands virtuella universitet som det beviljade projektfinansiering under perioden 2001–2006. Utvärderingen omfattade 46 nätverksprojekt. Endast en knapp fjärdedel av projekten har permanentat sin verksamhet efter projektfinansieringsperioden.Syftet med de virtuella universitetsprojekten har varit att genomföra sådana målsättningar inom högskolesystemet som för utvecklingen av Finland framåt mot ett kompetens- och interaktionssamhälle. Syftet har vidare varit att skapa högklassiga och konkurrenskraftiga utbildningstjänster även internationellt sett.
Evalueringen visar dock att de resultat som uppnåtts oftast har stannat inom nätverken och inte i någon större utsträckning gagnat externa aktörer eller lett till nya lösningar som kunde nyttiggöras av andra. Nätverksfinansieringen har främst stött medverkande enheter, fakulteter, institutioner och läroämnen. Evalueringen visar även att den virtuella universitetsverksamheten som ett instrument för internationalisering fortfarande är av marginell betydelse.
För att på längre sikt uppnå en heltäckande IKT-pedagogik, som ingår som en genuin del i universitetsverksamheten, krävs det enligt evalueringsgruppen bättre strategisk planering av de virtuella universitetsprojekten. De stödjande åtgärderna för en permanentning av verksamheten borde ta sig uttryck dels i en tydligare långsiktig praxis som samlar och strukturerar IKT-pedagogiken, dels i faktorer som förenar planeringen, genomföringen och utvärderingen av den virtuella universitetsverksamheten allmänt taget.
Enligt evalueringsgruppen borde man inom projekten fästa mer uppmärksamhet vid att åstadkomma bestående verkningar. Enbart nätverkande kan inte vara ett projekts resultat, påpekas i rapporten.
Hela rapporten på undervisningsministeriets webbplats (på finska)
Nationella riktlinjer för informationssamhällsutvecklingen inom undervisningsväsendet och högskolesektorn
Matti Vanhanens första regering hade en stark roll i informationssamhällsfrågor. Informationssamhällsprogrammet, som leddes av statsministern, var ett av statsrådets bredaste politiska program. Undervisningsministeriet har redan tidigare, dvs. ända från 1995, på strategisk nivå lett informationssamhällsutvecklingen inom sitt eget förvaltningsområde. Från början av 2000-talet har undervisningsministeriet genom projektfinansiering stött sådana målsättningar inom högskolesystemet som främjar utvecklingen i Finland i riktning mot ett kompetens- och interaktionssamhälle. Vid universiteten har detta i praktiken betytt att bland annat IKT-nyttjandet har satts som ett centralt mål för utvecklingen av undervisningen. Men fortsätter detta utvecklingsarbete vid universiteten också efter den särskilda finansieringen?Statsminister Vanhanens andra regering har i sitt regeringsprogram förbundit sig till att verkställa den tredje informationssamhällsstrategin ”Ett förnyat, människonära och konkurrenskraftigt Finland”. I strategin föreslås 76 åtgärder inför 2015. Verkställighetsplanen blev klar i mars 2007. I början av regeringsperioden utlovas dessutom ett åtgärdsprogram som fokuserar på det praktiska genomförandet av den brett framtagna informationssamhällsstrategin. Genomförandet av den nationella informationssamhällsstrategin leds av en delegation med kommunikationsminister Suvi Lindén som ordförande. Utnämningen av ordförande är i linje med regeringsprogrammet: riktlinjerna för vardagens informationssamhälle finns nedtecknade inom ramen för kommunikationspolitiken.
Arbetsgruppen OpetusTIME presenterar nationella lösningar för undervisningsväsendets servicehelheter
Förutom i den nationella strategin hittas informationssamhälleliga riktlinjer för högskolesektorn bland annat i arbetsgruppen OpetusTIMEs förslag. Arbetsgruppen lämnade sin slutrapport till statsminister Matti Vanhanen den 26 april. Rapporten föreslår sju spetsprojekt i behov av nationell arkitektur, nationella lösningar och nationell styrning. Dessa förslag stödjer livslångt lärande genom att ge inlärare i olika livssituationer tillgång till kundorienterade elektroniska servicehelheter för alla delområden inom undervisningsväsendet.
Regeringsrådet Timo Lankinen var ordförande och undervisningsrådet Marja Kylämä från undervisningsministeriet vice ordförande i arbetsgruppen OpetusTIME.
De spetsprojekt arbetsgruppen föreslår är:
- Undervisningsväsendets utvecklingsservice: ”Undervisningsväsendets idéer och innovationer görs tillgängliga för alla.”
- Utbildningsproducenternas informationstjänst: ”Ingen onödig eller överlappande rapportering och informationsförvaltning: enhetlig informationstjänst och enhetligt elektroniskt servicesystem för dokumentförvaltning för strömlinjeformning av förvaltningen."
- Definiering av teknisk infrastruktur: ”Minimikrav för när- och distansundervisning i fråga om utrustning och verktyg. Teknisk infrastruktur som behövs vid inlärning och undervisning samt i fysiska och virtuella miljöer.
- Läromedelsservice: ”Gemensamma läromedel till hjälp i undervisningen och för säkerställande av högklassiga tjänster.”
- Nationellt register över kunskapskapital: ”Alla finländare skall ha tillgång till en elektronisk cv. Uppgifterna om utbildningsbakgrunden skall vara tillgängliga i elektroniskt format.”
- Informationstjänst för sökande: ”Aktuell överblick över det finländska utbildningsutbudet allt från förskoleundervisning till vuxenutbildning."
- Elektronisk ansökan: ”Flera utbildningsalternativ, ansökan via en enda kanal.”
Genom lösningar på riksnivå försöker man erbjuda de studerande obehindrade möjligheter att planera för livslångt lärande, söka till utbildningar samt dra nytta av tidigare studieprestationer när de söker till studier och när studier tillgodoräknas. För utbildningsproducenterna erbjuder spetsprojekten en möjlighet att utveckla och effektivisera verksamhetsprocesserna, minska kostnaderna och förbättra kvaliteten på verksamheten.
Arbetsgruppen OpetusTIMEs slutrapport (på finska)
Kreativt, flerformigt lärande i ett Finland i utveckling
Denna vår blev också det s.k. programmet LUMOUS klart som är en del av den nationella informationssamhällsstrategin. LUMOUS står för Luova, monimuotoinen oppiminen uudistuvassa Suomessa som på svenska fått namnet Kreativt, mångformigt lärande i ett Finland som förnyas. Programmet har beretts av Sektionen för utbildning, forskning och produktutveckling vid Rådet för informationssamhället.Beredningsgruppen konstaterade att det finns både ineffektivitet och sådant som kan förbättras i de samlade tjänsterna, funktionerna och supportstrukturerna för utbildning, forskning och produktutveckling samt i deras inbördes samverkan. Utvecklingsprojekten integreras sällan och resultaten utnyttjas inte vidare.
Som lösning föreslår arbetsgruppen att en sådan praxis skapas som knyter ihop de strategiska målen, ledningen samt utvecklingen av den grundläggande verksamheten och projektutvecklingen till en fungerande helhet. Detta för att skapa ett friktionsfritt samarbete mellan utbildning, forskning och produktutveckling samt kompetensutnyttjande.
Matti Jakobsson ordförande för direktionen för FVU-konsortiet
Direktionen för konsortiet Finlands virtuella universitet (FVU) valde vid sitt möte den 24 april Matti Jakobsson, rektor vid Vasa universitet, till ordförande för direktionen under perioden 2007–2009. Jakobsson var ordförande i ledningsgruppen även under projektperioden från och med 2003.Prorektor Hannele Niemi från Helsingfors universitet valdes till vice ordförande. Direktionens möte var det första enligt FVU:s nya förvaltningsstruktur. Jakobsson och Niemi är ordförande respektive vice ordförande även i delegationen för konsortiet FVU.
Direktionens ledamöter 2007–2009
Metadatamodellen FinnEduMeta för beskrivning av digitalt undervisningsmaterial
Direktionen har vid sitt möte godkänt beredningen av den finländska metadatamodellen FinnEduMeta för beskrivning av digitalt undervisningsmaterial samt rekommenderar att den tas i bruk vid de finländska universiteten.
FinnEduMeta-definieringen kompletterar planeringsdata för undervisning (M1), utbudsinformation för undervisning (M2) och prestationsinformation om studier (M3), vilka samtliga redan tidigare har tagits fram av Finlands virtuella universitet.
Närmare information om arbete för att standardisera metadata för nätundervisningsmaterial och undervisning som har gjorts som ett samarbete inom FVU. Ämnet togs även upp i april månads Synvinkel av Totti Tuhkanen.
Utbildning om användning av videoteknik i undervisningen nu för tredje gången
FVU-stödda IT-Peda-nätverket anordnar denna vår sin tredje föreläsningsserie om användningen av videoteknik i undervisning. Alla intresserade kan följa expertanförandena antingen i direktsändning eller senare via en inspelning.Den första föreläsningen i den utbildning om användning av videoteknik i undervisning som började den 25 april finns redan tillgänglig på webben tillsammans med tillhörande material. Nästa expertanföranden äger rum onsdagarna den 2.5, 16.5 och 23.5.2007 kl. 12.15–13.45.
Experter från både universitet och yrkeshögskolor har deltagit i planeringen och genomförandet av föreläsningsserien. Ett av utbildningens centrala mål är att samtidigt göra det lättare för lärare och stödpersoner att knyta nätverkskontakter och ingå samarbete över organisationsgränserna.
Efter föreläsningarna läggs föreläsningarna och undervisningsmaterialet ut på nätet och kan laddas ner från IT-Pedas sidor.
Ansökningstiden till den riksomfattande TieVie-expertutbildningen pågår
Ansökningstiden till den riksomfattande TieVie-expertutbildningen på 15 studiepoäng pågår och utgår den 11 maj. Högst 100 deltagare från universitet och yrkeshögskolor antas till utbildningen som börjar i augusti 2007.Syftet med TieVie-expertutbildningen är att fördjupa och bredda deltagarnas expertis om IKT-pedagogik i deras eget arbete. Utbildningen ger färdigheter till exempel för att utveckla den egna enhetens undervisning, genomföra nätbaserade undervisningshelheter och verka som utbildare, konsult, handledare, utbildningsplanerare och stödperson i IKT-pedagogik.
Utbildningen riktar sig till högskolepersonal som har tidigare utbildning (t.ex. TieVie-utbildning, 5 sv) eller erfarenhet av IKT-pedagogik eller som annars har baskunskaper om tillämpning av IKT i undervisning eller andra arbetsuppgifter.
Närmare information om utbildningen och ansökningsblankett.
TieVie är ett riksomfattande nätverk som erbjuder utbildning i IKT-pedagogik. Nätverket har sedan 2001 utbildat över tusen högskolelärare och experter på IKT-pedagogik. Jyväskylä universitet, Uleåborgs universitet (koordinator), Tekniska högskolan och Åbo universitet svarar i samarbete med FVU:s serviceenhet för planeringen och genomförandet av TieVie-utbildningen.
I Kuopio utreds möjligheterna att utnyttja sociala medier till stöd för undervisning och inlärning
Lärcentret vid Kuopio universitet har startat ett projekt i syfte att utreda hur sociala medier kan utnyttjas på ett mer effektivt sätt i högskoleundervisning och -inlärning samt vilken akademisk kompetens de nya metoderna kräver av lärare, planerare och studenter.Med sociala medier förstås medieinnehåll på webben som har tagits fram och som distribueras gemensamt. Plattformarna utgörs av samarbetsprogram av vilka de mest kända är bloggar och wikipedier. Dessa karaktäriseras av interaktion och lätthet att göra förändringar. Detta gör att de snabbt har spritt sig som verktyg för kollaborativ innehållsproduktion.
Sociala medier går under flera namn: social webb (social web), webb 2.0, sociala nätverk. Trots de många namnen är det fråga om en och samma grundläggande förändring – nätet som tidigare enbart har varit ett publikationsforum håller på att bli en plats där individer kan skapa communitys och gemenskaper och tillsammans producera innehåll (user-generated content). Innebörden av denna förändring kommer inte att vara obetydlig för utbildningen.
Projektet SMOOT (Sosiaalinen media opetuksen ja oppimisen tukena; Sociala medier som stöd för undervisning och inlärning) är ett projekt som administreras av lärcentret vid Kuopio universitet. Projektet genomförs i samarbete mellan lär- och utbildningscentret vid Kuopio universitet, yrkeshögskolan Savonia, Joensuu universitet och Norra Karelens yrkeshögskola under 2007.
Projektet anordnar utbildnings- och utvecklingsevenemang under vilka man bland annat med metoder som används inom framtidsforskningen kartlägger de färdigheter och den kompetens, s.k. akademiska färdigheter, som behövs när man tar i bruk sociala medier. Till stöd för utredningarna gör man bland annat intervjuer med experter och går igenom branschens nyaste litteratur, forskning och rapporter.
Projektet utmynnar i en rapport om användningen av sociala medier inom högskolesektorn, en utvecklingsplan för akademisk kompetens och en plan som drar upp riktlinjerna för fortsatta åtgärder för ibruktagande av sociala medier inom östra Finlands högskolesektor. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden och länsstyrelsen i Östra Finlands län.
Inom projektet anordnades en utbildning på temat ”Vad är sociala medier” torsdagen den 3 maj. Utbildningen riktade sig främst till personalen och studenterna vid projektets medlemsuniversitet, men var dock öppet för alla. Inträdet var fritt.
Närmare information ger lärcentret vid Kuopio universitet på sin webbplats.