Framsida > FVU info > 2007 > FVU-info Juni 2007

FVU-info Juni 2007

I detta nummer:

I utredningen om universitetens datasystem för studieadministration rekommenderas kontrollerad övergång till bassystemet

Universiteten är för närvarande i regel nöjda med servicenivån och täckningen hos de nuvarande studieadministrativa systemen och några större brådskande behov av förändring finns inte. Många av systemen är dock gamla och det blir aktuellt att förnya dem under de följande åren. De utredningsmän som tillsattes av undervisningsministeriet rekommenderar att en verksamhets- och beslutsmodell tas fram för utveckling och administration av studieadministrativa datasystem på sikt.

Datasystemchef Sami Hautakangas från Tammerfors universitet var en av de två författarna till utredningen.

I undervisningsministeriets strategi för dataadministrationen 2006–2015 är en av de sex strategiska riktlinjerna ”Hantering av information om högskoleundervisningen och studierna”. Målet är att förbättra informationsstödet för studier, undervisning och forskning, öka samanvändningen av information och minska antalet separata system.

Riktlinjerna har indelats i nyckelåtgärder och om den första konstateras: ”De centrala begreppen, informationsstrukturerna och basprocesserna gällande studerande, studieprestationer och undervisning definieras och beskrivs enhetligt. Ett av de första målen är att skapa en enda och gemensam informationsmodell för universiteten. Utifrån erfarenheterna av de nuvarande systemen och eventuellt med hjälp av vissa komponenter i dem utvecklas ett bassystem för studieadministrationen som lämpar sig för alla universitet. Systemet beaktar kraven i Bolognaprocessen. Tjänsterna för studenter och lärare i bassystemet skiljs åt med gränssnitt."

Undervisningsministeriet inledde den 19 januari en utredning av vilka datasystem för studieadministration som för närvarande används vid universiteten. En ytterligare uppgift var att ta fram åtgärdsförslag och rekommendationer om hur det studieadministrativa systemet i fortsättningen ska skötas. För arbetet tillsatte undervisningsministeriet datasystemchef Sami Hautakangas från Tammerfors universitet och projektchef Vesa Saarinen från Helsingfors universitet.

Bassystemen har blivit tjänster för ärendehantering – vidare genom universitetssamarbete

Högskolornas datasystem för studieadministration har utvecklats så småningom; från att ha varit bassystem i begränsad expertanvändning har de blivit mångsidiga system som erbjuder såväl lärare som studenter elektroniska tjänster. Utvecklingen av ärendehanteringen har gjort de studieadministrativa systemen komplicerade och krävt allt mer expertis och resurser.

Vid alla universitet är man medveten om behovet av samarbete för att kunna lösa utmaningarna, och inställningen till samarbete är i princip positiv. Samarbete har skett bl.a. inom ramen för Finlands virtuella universitet för att definiera studieadministrativa begrepp och för att ta fram ett ansökningssystem till flexibla studier.

Utredningsmännen ser ingen anledning till att man tar stora risker i nuläget, utan rekommenderar att en föregripande reform av bassystemet för studieadministrationen och tillhörande arkitektur görs samt att en gemensam organiseringsmodell för utveckling och administration tas fram. I detta alternativ är strävan att förena de goda sidorna i de gemensamma datasystemen med universitetens handlingsfrihet inom verksamhetsområden stadda i utveckling och genom att arbetet utförs stegvis försöker man minska investeringsriskerna.

Utredningsmännen lägger primärt fram följande åtgärdsförslag och rekommendationer:

  • En tillfällig samarbetsorganisation för att utveckla datasystem för studieadministrationen bildas. Organisationen svarar för den första fasen i utvecklingsarbetet.
  • I samråd med universiteten och yrkeshögskolorna definieras noggrannare gemensamma mål som man vill uppnå med hjälp av datasystemet.
  • Utvecklingsarbetet delas in i processområden, de ingående processerna identifieras och de processer som ska stödjas av det gemensamma datasystemet väljs ut.
  • Systemets tekniska målarkitektur definieras i nära samarbete med ValtlT och det övriga arkitekturarbetet inom den offentliga förvaltningen.
  • En gemensam verksamhets- och beslutsmodell tas fram för utveckling och administration av studieadministrativa datasystem på lång sikt.
  • Under ledning av nämnda enhet definieras och genomförs utifrån processerna ett gemensamt bassystem som gradvis ersätter alla de bassystem med föråldrad teknik som universiteten använder.
  • De organisationer som deltar i samarbetet bearbetar sina nuvarande tjänster för studenter och lärare så att det gemensamma bassystemet kan användas över gränssnitt. Alternativt kan nya servicegränssnitt utvecklas tillsammans eller var för sig.
  • Tjänsterna i det gemensamma bassystemet ordnas enligt servicecentermodellen.
  • Arbetet med att utveckla det nya systemet finansieras enligt den modell som beskrivs i undervisningsministeriets strategi för dataadministrationen, varvid kostnaderna för utvecklingsfasen täcks med finansiering från ministeriet, medan universiteten svarar för att bygga och ta i bruk gränssnitten.

Hela rapporten på undervisningsministeriets webbplats.

Till början

Moodle primär lärplattform vid nästan hälften av högskolorna

Nästan hälften av alla högskolor använder Moodle som primär lärplattform. Moodle bygger på öppen källkod. På andra plats kommer WebCT/Blackboard tillsammans med Optima. Resultaten bygger på en enkät av nätverket IT-Peda. På enkäten svarade 16 universitet och 22 yrkeshögskolor.

I undervisningsministeriets strategi för dataadministrationen (Undervisningsministeriets publikation 2006:52) anges som en av nyckelåtgärderna att en rekommendation om lärplattformer lämnas efter att en utredning har gjorts. Rekommendationen ska lägga fram några plattformar för olika typer av miljöer. Målet är att erbjuda 2–3 alternativa lärplattformer som en gemensam tjänst. Ett projekt om att välja och erbjuda lärplattformer som en tjänst finns med i strategin för 2007–2010.

Nätverket IT-Peda beslöt tillsammans med Virtuella yrkeshögskolan att i en liten enkät utreda vilket lärplattformernas nuläge är vid universiteten och yrkeshögskolorna. I nästa fas utreds behovet av och möjligheterna till gemensamma plattformstjänster.

Dagens kostnader för att upprätthålla en server för plattformerna är enligt utredningen inte höga sedda ur en enskild högskolas synvinkel. Sannolikt måste mervärdet för centraliserade tjänster sökas i form av annan nytta än kostnadsbesparingar. Utredningen ställer frågan om man med centraliserade plattformer kan producera mer högklassiga lärmiljöer och stödtjänster.

Ett villkor för centraliserade tjänster är användaradministration enligt Haka-infrastrukturen. Enbart den information som behövs för autentisering är dock inte tillräcklig, utan sannolikt behövs även överföring av autentiseringsinformation enligt användarroller. Därutöver behövs eventuellt även andra gränssnitt, t.ex. för att överföra prestationsinformation. En öppen fråga är vem som sist och slutligen ska genomföra de centrala tjänsterna, konstaterar utredningsrapporten.

Resultaten från enkäten om plattformer på IT-Pedas webbplats.

Moodlepool främjar samarbetet mellan högskolornas Moodleanvändare

I och med att lärplattformen Moodle blev allt mer allmän vid högskolorna inrättades hösten 2006 ett nätverk för Moodleanvändare, dvs. Moodlepoolen. Syftet är att förena resurser och därigenom fortsatt främja och stödja användningen av inlärningsmiljön Moodle. Modellen togs efter användarpoolen för WebCT som inrättades för några år sedan. Också i den är aktörer från både universitet och yrkeshögskolor med.

I nätverket Moodle ingår personer som erbjuder IKT-supporttjänster från både universitet och yrkeshögskolor. Sammantaget är 12 universitet och 10 yrkeshögskolor representerade.

Nätverkets två viktigaste samarbetsområden är Utbildning och anvisningar och Teknik. I utbildningssamarbetet nyttiggör man erfarenheter som olika organisationer har av Moodle, god praxis och olika användningssätt.

Teknikgruppens mål är informationsspridning som stöd för administration, editering och uppdatering av Moodle. Erfarenheter samlas in om test av nya versioner samt om nya Moodlebaserade verktyg och användningssätt. Frågebanken Klaara t.ex. använder sig av Moodlemiljö. Teknikgruppen håller tät kontakt med utvecklingskommuniteten Moodle-org.

Serviceenheten vid Finlands virtuella universitet och nätverket IT-Peda stödjer användarpoolens verksamhet och deltar i att arrangera gemensamma evenemang. Användarpoolens webbplats finns på FVU:s server. Informationslista Moodle-fi@uta.fi, kontaktperson: hely.lahtinen@vy.fi.

Till början

Mångsidig teknikanvändning på konferensen VideoFunet

Den internationella konferensen VideoFunet som hölls den 10–11 maj på Tammerfors universitet var ett exempel på hur man med teknik kan skapa kontakt över långa avstånd. En av huvudpunkterna, Helen Barretts föreläsning, visades som DVD-inspelning och diskuterades över Skype och satellitsamtal. Konferensen kunde följas i realtid på nätet.

Bland de intressantaste framställningarna under den andra konferensdagen var John Morgans ”Social negotiation as the basis of effective communication in video conferencing”. Bild: Terho Lauri

Syftet med VideoFunet-konferensen var att presentera användningen av videoteknik vid olika högskolor både i Finland och annanstans i världen samt att sprida information om vilket mervärde och vilken nytta man kan uppnå med videoteknik i undervisning och forskning. Konferensen som gick på engelska var den första i sitt slag i Finland.

Konferensen förde samman nästan hundra IKT-pedagogikintresserade lärare, planerare och experter inom alla utbildningsnivåer. Sammantaget 24 framställningar om erfarenheter av videoteknikanvändning presenterades utifrån en Call for papers-inbjudan som ordnades i förväg. Framställningarna utgick från teman såsom användning och erfarenheter av videoteknik i forskning och daglig undervisning, pedagogisk användning och utveckling samt nya lösningar och innovationer.

Videoteknik används numera allmänt, men anses ännu vara ett område för proffs. Slutanvändarna kan inte i någon större skala använda videor och videokommunikation som stöd för undervisning och känner inte heller till dess möjligheter.

Konferensens huvudtalare Carlo Daunt från Australien, Jean-Francois Raffestin från Frankrike och Helen Barrett från USA väckte nya tankar om hur man allt bättre kan utnyttja videoteknik i framtiden. Daunt och Raffestin fokuserade på nuläget och framtidsutsikterna för videokommunikation och annan videoteknik. I framtiden kommer användningen av dem att öka när Second Live och andra kollektiva tekniker blir allt vanligare.

Barrett belyste för sin del i en utmärkt gjord DVD-presentation användningen av och möjligheterna med digitala berättelser och e-portföljer. Barrett har i egenskap av forskare och konsult arbetat med att utveckla e-portföljer sedan början av 1990-talet.

En del av presentationerna på konferensen förmedlades till åhörarna på distans. Bl.a. användes kanaler som videokonferens och olika desktopapplikationer. Helen Barretts föredrag från Mexicos kust förmedlades delvis via DVD-inspelning, Skype och satellitsamtal. Alla presentationer utföll väl utan tekniska problem och inom tidtabellen.

Framställningarna spelades in på video och sändes direkt i två olika format via Helsingfors och Uleåborg. De sparades också och editeras till en nätversion som läggs ut på konferenssidan senast i slutet av juni. Deltagarna får en DVD med konferensen på posten.

Konferensen anordnades av samarbetsnätverket VideoFunet med aktörerna IT-centret för vetenskap CSC, Uleåborgs respektive Helsingfors universitet, Funets tekniska videokonferensgrupp, högskolornas IT-direktörer, yrkeshögskolorna, IT-Peda och FVU:s serviceenhet. Med hjälp av nätverket upprätthålls en webbtjänst för användning av videoteknik som riktar sig till personalen vid universitet och yrkeshögskolor samt till alla andra intresserade.

Mika Paakkanen, Uleåborgs universitet, avdelningen för elektro- och datateknik, koordinator för samarbetsnätverket VideoFunet

Till början

Utbildning ger idéer för användning av videoteknik i undervisningen

Nätverket IT-Peda koordinerade redan för tredje gången högskolornas gemensamma föreläsningsserie om användningen av videoteknik i undervisningen (VOK) förra vårterminen. Föreläsningarna gick på djupet av bl.a. användningen av videokonferenser och nätvideor i undervisningen, pedagogisk planering samt det nyaste inom teknik. Föreläsningarna var videokonferenser och kunde följas dels direkt, dels på sparade medier på nätet.

I utbildningen deltog sammanlagt ett tjugotal verksamhetsställen vid universitet och yrkeshögskolor. De skolor som deltog har kompletterat föreläsningar med lokal utbildning.

Förutom att sprida information och lära ut nytt är ett av utbildningens mål att göra det lättare för lärare och stödpersoner att knyta nätverkskontakter och ingå samarbete över organisationsgränserna. Erfarenheterna från de tre åren har varit sporrande och strävan är att i samarbete erbjuda utbildning även framöver.

Närmare information om utbildningen och inspelade föreläsningar finns på IT-Pedas webbplats.

Till början

Publikationer

Erika Löfström, Kaisa Kanerva, Leena Tuuttila, Anu Lehtinen ja Anne Nevgi (2007): Med hög kvalitet på nätet: Handbok i nätbaserad undervisning för universitetslärare. Helsingfors universitetsförvaltnings publikationer 35, Rapporter och utredningar. | Handboken är avslutande publikation på ett projekt om kvalitet i nätundervisningen som genomfördes vid Helsingfors universitet 2003–2006. Den erbjuder lärare kunskap och verktyg för planering, utvärdering och utveckling av en lyckad nätbaserad kurs. Publikationen kan laddas ner som pdf från Helsingfors universitets webbplats på finska, engelska eller svenska.

Suomalaista tietoyhteiskuntaa rakentamassa – Hallituksen tietoyhteiskuntaohjelma 2003–2007. Loppuraportti (Skapandet av ett finländskt informationssamhälle – Regeringens informationssamhällsprogram 2003–2007. Slutrapport) | Rapporten ger en översikt över målen, organiseringen och åtgärderna i Matti Vanhanens första regerings politiska program, den allmänna informationssamhällsutvecklingen under regeringsperioden samt framtidsutsikterna i ljuset av den nya nationella informationssamhällsstrategin 2007–2015.

Till början