Framsida > FVU info > 2007 > FVU-info November 2007

FVU-info November 2007

I detta nummer:

Aktuellt

Diskussion om reformeringen av universitetsväsendet i Helsingfors den 20 november | Ett öppet informations- och diskussionsmöte avsett för personal och studenter vid universiteten samt intressentgrupper. Arrangör är undervisningsministeriet. Anmälning

Seminariet Oppimisyhteisöt ajassa? i Kuopio den 21—22 november | Seminariet anordnas av tre projekt (SMOOT, KoMiTi, W5W²) och dryftar inlärning i web 2.0-miljöer samt hur inlärningsresultat utvecklas till personlig kompetens. Anmälning

Nätverksträff i Helsingfors för Moodle-användare den 26 november | Syftet med dagen är att ge användarna möjligheter att utbyta erfarenheter och tankar om användning och underhåll samt att träffa andra användare, supportpersoner och administratörer. Anmälning

Online Educa Berlin 27—30 november | Internationell årlig nätverkskonferens inom undervisning samt informations- och kommunikationsteknik.

ReflekTori 2007 – symposium om teknikundervisning i Esbo den 3–4 december | Detta nationella symposium som fokuserar på undervisning inom tekniska och tekniskvetenskapliga ämnen anordnas nu för andra gången.

Mer om aktuella seminarier och evenemang finns under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).

Till början

Kvalitetshandbok för nätundervisning – ett redskap för systematisk kvalitetsutveckling

Inom ramen för VOPLA-projektet om kvalitetsstyrning och kvalitetstjänster för nätundervisning har en kvalitetshandbok för nätundervisning tagits fram som ett verktyg för systematisk kvalitetsutveckling. Med hjälp av handboken kan lärare, stödpersoner och utbildningsorganisationens ledning utveckla och dokumentera sitt eget arbete i strävan efter bättre och högklassigare nätundervisning och inlärning. Den kvalitetsdokumentation man då får kan vid behov integreras i den egna organisationens kvalitetssäkringssystem.

Vid projektets ”skördefest” på Helsingfors universitet diskuterades idéer om hur man kan nyttiggöra kvalitetshandboken i kvalitetsarbetet vid högskolorna.

Kvalitetshandboken består av fyra kvalitetsguider som granskar kvaliteten på nätundervisningen ur de centrala aktörernas perspektiv:

  • Guide för kvalitativa nätkurser för lärare och planerare
  • Guide för kvalitativt nätbaserat studiematerial för lärare och planerare
  • Guide för kvalitativa supporttjänster för supportpersonalen och
  • Utbildningsorganisationens kvalitetsguide för ledning och chefer

I kvalitetshandboken sker kvalitetsarbetet i tre cykler och inleds med en beskrivning av nuläget. Nästa fas är byggskedet som kan vara allt från några veckor till flera månader, ja till och med år, beroende på hur omfattande utvecklingsbehovet är. Den tredje fasen utgörs av underhåll och utveckling. Då handlar man enligt det kvalitetsprogram som tagits fram, utvärderar utvecklingsåtgärderna och säkrar att dessa går i rätt riktning. På detta sätt uppstår en cykel för kvalitetsutvecklingen. I samtliga faser fästs uppmärksamhet vid

  • ledning
  • kompetens
  • resurser
  • processer och
  • utvärdering.

-ledning -kompetens -resurser -processer och -utvärdering.

Kvalitetshandboken är fritt tillgänglig på nätet och ingår i de tjänster Finlands virtuella universitet erbjuder. Helsingfors universitet har koordinerat produktionen av denna tjänst för samanvändning. Kuopio universitet och Villmanstrands tekniska universitet har varit parter i projektet.

Till början

Instrument för kvalitetssäkring av nätbaserat studiematerial vidareutvecklas inom refereeprojektet

Det arbete som har påbörjats för att utveckla instrument för kvalitetssäkring av nätbaserat studiematerial inom projektet VOPLA fortsätter i 

Kvalitetsbedömningen kommer att knytas till ett publikationssystem för samanvändning av nätbaserat studiematerial som planeras inom publikationskanalprojektet koordinerat av Jyväskylä universitet. Idén med projektet är att materialet kan publiceras lokalt i publikationsarkiv som bygger på Dspace-programmet för öppen källkod. Till dessa ansluts förutom refereetjänsten även ett särskilt program för hantering av upphovsrättsavtal. Materialsökningen sker centralt via portalen NELLI. Den bedömningsinformation som refereetjänsten genererar integreras i materialets metadata och står således till förfogande vid materialsökning.

Refereeprojektet har fyra kvalitetskriterier för nätbaserat studiematerial:

  • kriterier för samanvändning
  • pedagogiska kriterier
  • kriterier för innehåll
  • kriterier för instrument

Kvalitetsbedömningen görs på 12 nätbaserade material

De bedömningskriterier som tas fram inom refereeprojektet testas och utvecklas under hösten i ett pilotprojekt med 12 nätbaserade studiematerial.

De valda materialen är:

  • Från Runeberg till rim (Runebergista riimuihin), Jyväskylä universitet
  • Grundkurs i mineralogi (Mineralogian peruskurssi), Uleåborgs universitet
  • DelTa, Tekniska högskolan
  • Kaleidoskopet (Kaleidoskooppi), Konstindustriella högskolan
  • Intervjuer som interventiv forskningsmetod (Haastattelu interventiivisenä tutkimusmenetelmänä), Lapplands universitet
  • ELECTRA, Joensuu universitet
  • Författarens röst (Kirjailijan ääni), Helsingfors universitet
  • Grunderna i akustik (Akustiikan perusteet), Sibeliusakademin
  • Socialarbete inom hälso- och sjukvård samt rehabilitering (Terveydenhuollon ja kuntoutuksen sosiaalityö), Kuopio universitet
  • Klassikergalleriet (Klassikkogalleria), nätverket Hilma
  • Skribentens ABC (Kirjoittajan ABC), nätverk för kommunikation
  • Nätkurs i finansiering (Rahoituksen verkkokurssi), Villmanstrands tekniska universitet

Sammanlagt sökte 23 projekt för nätbaserat studiematerial till pilotprojektet. Bland dessa valdes de tolv ovan nämnda. Ett kriterium var ett material som så väl som möjligt täcker olika vetenskapsgrenar och universitet. Dessutom beaktades att det nätbaserade studiematerialet har tagits fram i samarbete och redan har använts i undervisningen. De elva projekt som inte valdes till höstens pilotprojekt erbjuds möjlighet att bli utvärderade 2008.

Refereeprojektet har fått finansiering från undervisningsministeriet för 2007–2008. Projektet koordineras av Villmanstrands tekniska universitet och dessutom medverkar Tammerfors tekniska universitet, Uleåborgs universitet, Joensuu universitet samt FVU:s serviceenhet i projektet.

Till början

Nationell utbildningsserie om nätundervisning fortsätter

En utbildningsserie om att dela med sig av erfarenheter och praxis inom nätundervisning startade i oktober och följande tillfällen hålls den 15 november och den 4 december kl. 12.30–15.30. Utbildningen i november handlar om datanätslösningar som har tagits fram för att stödja undervisningen på campus och decembertemat är tillämpning av Web 2.0 i undervisningen.

Syftet med dessa riksomfattande evenemang är att förmedla praxis och erfarenheter inom nätundervisning och stödja bildandet av nätverk mellan lärare och supportpersoner. Utbildningen riktar sig till lärarna vid universiteten. Förutom dessa riksomfattande delar kan även lokala delar genomföras som fördjupar de teman som har behandlats samt tar upp lokala applikationer.

Utbildningarna sker via videokonferens och applikationsdelning till grupper som samlats på universiteten. Alla universitet kan delta via videokonferens. Novembertillfället kan följas över nätet på den egna datorn. Videokonferensdelen ses på http://videosilta6.it.helsinki.fi/ och material/demos som förmedlas via Connect Pro på http://connect.jyu.fi/aor/.

Till början

Enkät om lärplattformar: Universiteten inte odelat för en tjänst med centrala plattformar

 föreslås att man inom fyra år kunde erbjuda läroinstanser 2–3 alternativa lärplattformar som en central tjänst. Enligt den utredning som har gjorts är det inte en självklarhet för högskolorna att ansluta sig till tjänsten.

En del av högskolorna ser en tjänst av detta slag som stel och byråkratisk. Dessutom tvingar den till kompromisser. Det blir nödvändigt med anpassning och gränssnitt till övriga system. Man förhåller sig också tveksamt till hur de roller och rättigheter som den egna organisationen behöver ska kunna administreras på en central plattform. Det räcker inte med enbart autentisering över organisationsgränserna; det behövs också rättigheter som grundar sig på roller. De som förhåller sig negativt till en plattformtjänst förhåller sig allmänt taget tvivlande till den nytta och de eventuella kostnadsfördelar centralisering medför.

Enligt undersökningen stödjer högskolorna dock samarbete vid test och genomförande av installationer samt vid produktion av stödmaterial med beaktande av lokala behov. Man anser det vara förnuftigt att samarbeta inom produktion av utbildningar och material oberoende av hur man förhåller sig till den centrala tjänsten för plattformar. Stödverksamheten borde dock vara lokal.

De viktigaste framförda anledningarna till att delta i tjänsten är gemensamt tekniskt underhåll och utvecklingsarbete. En annan fördel är kvalitetssäkring av underhållet som särskilt i små högskolor kan vara ett problem.

Utredningen av fördelar med, hinder för och efterfrågan på tjänster för gemensamma plattformar genomfördes av nätverket IT-Peda och Virtuella yrkeshögskolan. 14 universitet och 11 yrkeshögskolor svarade på enkäten.

Sammandrag av enkäten

Till början

Publikationer

Maire Syrjäkari: Opettaja ohjaajana verkossa - tuutoreiden kokemuksia verkko-ohjaamisesta Akateemiset opiskelutaidot -verkkokurssilla | Enligt pedagogie magister Maire Syrjäkaris doktorsavhandling sporrar kollegialt stöd och positiv feedback från studenterna lärare som är handledare vid nätkurser att utveckla sina färdigheter i att ge näthandledning. Syrjäkari granskar i sin avhandling lärarnas uppgifter vid handledning av nätkurser vid universitet samt vilka faktorer som påverkar utvecklingen av universitetslärarnas nätundervisningsfärdigheter. Sammanfattning av avhandlingen.

Videor från högskolornas riksomfattande IT-dagar 2007 | Vid IT-strategiseminariet för högskolornas ledning i Jyväskylä, som nu anordnades för första gången, hördes inlägg som underströk betydelsen av IT och dataadministration som en del av förändringsledningen vid universiteten. Bra dataadministration och fungerande system betyder framför allt att verksamhetsmetoderna och -processerna förnyas, underströk Erkki Liikanen, chefdirektör för Finlands Bank. Dataadminstrationen måste knytas till universitetens ledningsstrategier, konstaterade rektor Aino Sallinen. Efter ledningens seminarium höll högskolornas IT-personal sina traditionella IT-dagar där man bland annat dryftade  i en paneldiskussion. Övriga inslag presenteras på programmet.

Till början