Nordic Serious Games Conference 2008 i Jyväskylä den 2829 februari | Konferensen fokuserar på framtagning av seriösa spel och deras användning för ändamål i det verkliga livet som t.ex. undervisning, hälsovård, säkerhet och affärsutveckling. Anmälan senast den 17 februari.
Seminariet Sulautuva yliopisto-opetus i Helsingfors den 6 mars | På seminariet diskuteras kombinationen av närundervisning och nätundervisning samt den förändring som nya undervisnings- och lärandeformer orsakar i universitets- och högskoleundervisningen.
Konferensen ITK'08 - Interaktiivinen tekniikka koulutuksessa i Tavastehus den 1618 april | Finlands största konferens om IKT-pedagogik. Anmälningstiden pågår.
eLearning Forum Bremen den 1718 april | På forumet presenterar aktörerna resultaten från projektet eLene-TLC och utmanar deltagarna till diskussion om hur universiteten bör förbereda sig inför nätgenerationens inträde.
VVYOP'08 | De nationella dagarna för virtuell universitetsverksamhet VVYOP08 arrangeras den 67 maj 2008 på Dipoli i Esbo. Under dagarna presenteras god praxis inom nätundervisning och näthandledning, nätverksarbete och IKT-pedagogik. Tiden för Call för papers har gått ut. Programmet offentliggörs och anmälningar börjar tas emot i slutet av mars.
Mer om aktuella seminarier och evenemang finns under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).

Särskilt den automatiska överföringen av personuppgifter underlättar för koordinator Maria Virtanen. (Bild: Antti Puhakka)
Ett för SITR skräddarsytt system ger utbytesstudenterna i Tammerfors en smidig och sammanhängande ansökningsprocess, allt från valet av kurser till det att studierätt beviljas. Studenterna letar fram de kurser som erbjuds ur databasen på Joopas.fi och ansöker sedan om studierätt till dem via ansökningssystemet Joopas. Tjänstemännen vid högskolorna behandlar ansökan och fattar besluten om studierätt inom systemet på samma sätt som vid JOO-ansökningar.
Den elektroniska autentiseringen underlättar avsevärt den första genomgången av ansökningarna eftersom personuppgifter som överförs automatiskt är mer tillförlitliga än de som studenterna skriver själva. Å andra sida har ansökan fler skeden nu än tidigare sett ur användarens perspektiv, vilket kan kännas komplicerat, kommenterar Maria Virtanen, koordinator för SITR-projektet.
"Utländska studenter är också annars en utmanande målgrupp eftersom deras IT-färdigheter varierar och på andra håll i världen är det inte ännu så vanligt att sköta ärenden elektroniskt som hos oss här i Finland. De skulle hellre sköta ärendena muntligt.
Samarbetet mellan SITR och FVU är samtidigt ett pilotprojekt för att testa en bredare användning av Joopas som en tjänst för information om flexibla studier respektive för att ansöka till sådana. Systemet Joopas.fi utvecklas för att motsvara olika universitetsnätverks behov samt för att göra det lättare för studenterna att ansöka till flexibla studier.
Studying in Tampere Region, som startade i februari 2005, är ett gemensamt projekt för universiteten och högskolorna i Tammerforsområdet. Syftet med projektet är att dessa fyra högskolor på nätet sammanställer ett gemensamt engelskspråkiga kursutbud för utländska studenter som samtidigt breddar samtliga högskolors nuvarande kursutbud och förbättrar utbytesstudenternas möjligheter att välja bland högklassiga och mångsidiga studier.
I projektet SITR ingår Tammerfors universitet, Tammerfors tekniska universitet, Tampereen ammattikorkeakoulu och Pirkanmaan ammattikorkeakoulu samt undervisningsministeriet som finansiär.
Definieringen Information gällande studierätter skapar förutsättningar att utveckla de studieadministrativa och datatekniska tjänsterna mellan högskolorna så att de motsvarar den flexibla studentmobilitetens behov.
Definieringen används konkret för
Definieringen preciseras utifrån utlåtandena och under våren söks status som av högskolorna gemensamt antagen överföringsmodell. I samband med att produktionsversionen 1.0 av M0-definieringen publiceras, publiceras även dess XML-schema. Definieringsdokumentationen upprätthålls på FVU:s portal på finska, svenska och engelska.
Datamodellen bygger på de tidigare definieringarna Information som gäller examina, studiehelheter och studieperioder [M1], Information som gäller genomförandet av studieperioder [M2] och Prestationsinformation [M3].

Kirsi Keskisarkka och Sari Tervonen från lärcentret vid Kuopio universitet tog inom ramen för KoMiTi-projektet fram information och verktyg för planering av nätundervisning.
Inom projektet KoMiTi ville man finna svar på bland annat följande frågor:
Med hjälp av handboken Taitoja, tiimalaseja ja tilastoja kan man fördjupa sig i kompetensgruppering och formulering av målsatser. Handboken erbjuder även medel för dimensionering av nätstudier och stöd för studenternas rapportering av tidsanvändningen. Dessutom granskar handboken möjligheterna att utnyttja statistiken över nätundervisningen ur olika perspektiv. Case-beskrivningen i handboken länkar utvecklingsarbetet till lärarens vardag.
Aada&Aaron står till förfogande för alla finländska högskolor. Studenter, lärare och administratörer hittar manualer på projektets webbplats. För att ta i bruk verktyget behövs ingen särskild serverutrustning eller mjukvara, men användningen kräver en administratör vid universitetet. Av denna anledning ordnas distributionen av Aada&Aaron till universiteten via FVU-kontaktpersonerna. Lärare och undervisningsplanerare som är intresserade av verktyget bes ta kontakt med FVU-kontaktpersonen vid sitt eget universitet.
Övriga resultat från KoMiTi-projektet kan fritt utnyttjas för utveckling av undervisningen. Verktygen finns översatta till svenska. Ytterligare information finns på projektets webbplats.
KoMiTi genomfördes under åren 20062007 som ett samarbetsprojekt mellan Åbo universitet samt lärcentret Tritonia (Vasa universitet, Åbo Akademi i Vasa, Svenska handelshögskolan).
Närmare information om publikationerna här under.
Systemet utnyttjades under försöket för utbildning, seminarier och studieinformation. Med hjälp av systemet hölls även olika möten, planeringsmöten inom nätverken och träffar för att förbereda projektrapportering och upprätta projektansökningar. I denna användning visade sig systemet vara ett utmärkt medel för att samarbeta. Att editera dokument och presentera material, scheman och tabeller var enkelt och kvaliteten utmärkt. Promemorior till exempel upprättades så att skrivansvaret fördelades mellan deltagarna; agendan kopierades till anteckningsverktyget i programmet och var och en kompletterade sedan promemorian inom sitt expertområde.
ACP-systemet visade sig vara ett fungerande medel till stöd för samarbete. Systemet är enkelt att använda och lätt tillgängligt. För att kunna följa en ACP-session behöver deltagarna endast en nätuppkoppling och Flash Player i webbläsaren. Om man vill delta interaktivt med video och ljud, behöver slutanvändaren dessutom en webbkamera och en mikrofon. Rapporten redovisar för ACP-programmet, sätten att använda det i olika situationer samt användarnas erfarenheter och kommentarer. Blickarna kommer framöver att riktas särskilt mot att svara mot behoven av läromedel och nätföreläsningar.
En framtida utmaning är en kontrollerad strategibaserad koordinering av hela videokommunikationsfältet. Dessutom måste man kritiskt granska utvecklingen av webbmötessystemen. Är ACP också framöver det mest beaktansvärda alternativet eller för framtiden med sig andra konkurrerande system, eventuellt tillämpningar med öppen källkod, funderar författarna av rapporten.
Klicka upp rapporten Verkkokokousympäristö. Kokemuksia ja käytänteitä järjestelmän pilotoinnista 2007 Helsingin yliopistossa. (pdf 2,55 MB, 70 sidor, på finska).
Support- och infowikipedian för systemet innehåller anvisningar och supportmaterial samt användarnas erfarenheter.
Kursen ger insikt i kvalitetsterminologin samt olika modeller för kvalitetshantering. Grundtanken är att kvaliteten på en nätkurs skapas och utvecklas bäst genom att man planerar, genomför och utvecklar undervisningen samt genom att man analyserar pedagogiska lösningar. De målsättningar och attityder som styr varje enskild lärares arbete synliggörs på kursen. Under kursen löser deltagarna och utbildarna i samarbete och utifrån sin expertis problem inom IKT-pedagogik. Kursen finns i sin helhet på nätet.
Projektet VOPLA anordnade nätkursen för första gången våren 2006 tillsammans med utbildningsprojektet TieVie, och dessutom två gånger 2007. Mer om nätkursens uppbyggnad, anvisningar och material finns på Moodle-lärplattformen som administreras av Kuopio universitet eller på VOPLAs sidor i form av skärmdumpar.
Om du önskar få kursen i form av ett ZIP-paket som du kan öppna på Moodle eller någon annan lärplattform i din organisation, skicka ett meddelande till Serviceenheten vid Finlands virtuella universitet på adressen svy-sihteeristo(at)virtuaaliyliopisto.fi. Du får ZIP-filen som en e-postbilaga. Serviceenheten och nätverket VOPLA erbjuder inte support för att packa upp filen eller för användningen eller editeringen av nätkursen. För användningsrätten gäller licensen Creative Commons Erkännande_Ickekommersiell 1.0 Finland.
Främjande av elektronisk kommunikation vid högskolor. Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2007:49.
Pöysä, J., Hurme, T-R., Launonen, A., Hämäläinen, T., Järvelä, S. & Häkkinen, P. (2007). Millaista on laadukas yhteisöllinen oppiminen verkossa? Osallistujalähtöinen näkökulma yhteisöllisen oppimisen ja toiminnan käytänteisiin Suomen virtuaaliyliopiston tieteenalaverkostojen verkkokursseilla. Suomen virtuaaliyliopiston julkaisuja 3/07. | En publikation av Finlands virtuella universitet på uppdrag av undervisningsministeriet vilken har tagits fram av forskare vid Forskningsenheten för utbildningsteknologi vid Uleåborgs universitet och området för människocentrerad informations- och kommunikationsteknik vid Forskningsinstitutet för utbildning vid Jyväskylä universitet. Utredningen granskar verksamheten inom det virtuella universitetets ämnesnätverk och praxisen vid deras nätkurser utifrån kollaborativ inlärning och verksamhet med perspektiv på deltagarna.
Virtuaalisia yhteisöjä, ajatuksia ja avoimuutta - sosiaalinen media opetuksen oppimisen tukena. Sosiaalinen media opetuksen ja oppimisen tukena (SMOOT) hankkeen selvitys. | Målet med projektets förutredning är att öppna begreppet sociala medier och kartlägga högskolornas lärares och studerandes erfarenheter av användningen av sociala medier. Publikationen ger insikt i de sociala mediernas former och tjänster, den pedagogiska användningen och framtida utmaningar. Publikationen innehåller även resultat från de enkäter som SMOOT-projektet genomförde under 2007 vilka gällde pedagogisk användning av sociala medier samt de kompetenser lärarna behöver.
Tervonen, S. & Keskisärkkä, K. (red.) 2007. Taitoja, tiimalaseja ja tilastoja. Käsikirja kompetenssien, mitoituksen ja tilastoinnin suunnitteluun ja seurantaan verkko-opiskelussa. Oppimiskeskus. Kuopion yliopisto. | Hur kan en lärare främja utvecklingen av de allmänna akademiska färdigheterna vid nätstudier? Räcker sanden i studenternas timglas till för djup inlärning? Hur kan man statistikföra nätundervisning och hur kan man nyttiggöra denna statistik? Handboken ger insikt i kompetensgruppering och produktion av målsatser. Den erbjuder även medel för dimensionering av nätstudier och för studenternas rapportering av tidsanvändning. Dessutom går handboken in på möjligheterna att utnyttja statistiken över nätundervisningen ur olika perspektiv.
Tervonen S. & Levänen K. (red.) 2006. Näkymättömästä näkyvää. Verkko-opiskelun kompetenssit, mitoitus ja tilastointi (KoMiTi) -hankkeen esiselvitys. | KoMiTi-projektets förutredning publicerades 2006.