FVU-info Maj 2008
I detta nummer:
- De virtuella universitetsdagarna dryftade framtiden och färdighetskrav
- Produktionen och utgivningen av kvalitativa nätbaserade läromedel för samanvändning togs upp på VVYOP'08
- Biblioteken och web 2.0: tillämpningar och visioner
- Undervisningsministeriet premierade webbplatsen biomi.org för öppet inlärningsinnehåll
- Publikationer
Aktuellt
PedaForum-dagarna i Åbo den 20—22 maj | De årliga nationella dagarna om utbildningsutveckling anordas av Åbo handelshögskola, Åbo universitet och Åbo Akademi i samarbete. Temat är att lära sig färdigheter och att ha färdigheter att undervisa.
Tid att ansöka till den riksomfattande TieVie-expertutbildningen fram till den 26 maj | Syftet med denna utbildning på 15 studiepoäng är att fördjupa och bredda högskolepersonalens kunskaper om IKT-pedagogik. Närmare uppgifter om utbildningen och ansökningsblanketten finns på TieVie-utbildningens webbplats.
EDEN Annual Conference 2008: New Learning Cultures i Lissabon, Portugal 11–14 juni | FVU och Bayerns virtuella universitet VHB arrangerar workshopen "Higher Education Online Across National Boundaries - the Bavarian and Finnish Virtual Universities' experience" på konferensen för det europeiska nätverket för distans- och e-lärande.
Mer om aktuella seminarier och evenemang finns under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).
De virtuella universitetsdagarna dryftade framtiden och färdighetskrav
Den samling experter som träffades på de sjätte nationella virtuella universitetsdagarna som gick av stapeln på Dipoli i Esbo den 6–7 maj gjorde sig tankar kring det virtuella universitetets framtid i ljuset av högskolornas strukturförändring och totalreformen av vuxenutbildningen. Också de framtida kraven på högskolelärarnas och studenternas färdigheter samt datasekretessen diskuterades. Dagarna innehöll dryga fyrtio anföranden om praxis och utvecklingsprojekt inom nätverksarbete och nätundervisning. En extra krydda utgjorde utställningen av produkter och tjänster som presenterades av ett drygt tiotal utställare.
På VVYOP'08-sidan finns anförandena och presentationsmaterialet från dagarna utlagda. För huvudtalarnas del även i ljudformat.
Dagarna öppnades av Matti Jakobsson, rektor vid Vasa universitet och ordförande för FVU:s delegation, som talade om det virtuella universitetets roll som förmedlare av utbildningstjänster i den nya omvärld universiteten nu befinner sig i där det av dem förutsätts profilering och allt större utbildningsenheter i trycket från ekonomin. Jakobsson uppmuntrade till mer intensivt samarbete med CSC, den virtuella yrkeshögskolan samt med det öppna universitetets och universitetsbibliotekens nättjänster. Han såg dock en utmaning i det att alla verkar under egen separat styrning vilket inte är ägnat att framkalla gemensamma lösningar.
Dataadministrationen som en del av den strukturella utvecklingen
Också överinspektör Marja Kylämä från undervisningsministeriet tog upp målen för den strukturella utvecklingen – ytterligare resurser för undervisning och forskning samt förbättrad kvalitet på undervisningen. De aktuella reformerna inom universitetens dataadministration stödjer för sin del den strukturella utvecklingen. Undervisningsministeriet står i beråd att starta ett projekt tillsammans med högskolorna inom vilket man bland annat kommer att ta fram en modell för högskolornas totalarkitektur samt fortsätter att arbeta med begreppsmodellen och datalagret.Undervisningsministeriet har i samband med resultatförhandlingarna lämnat universiteten ett anbud om det totala projektet som utöver det ovan nämnda även inkluderar ett bassystem för studieadministrationen. Anbudet föreslår en hälften-hälften-fördelning mellan ministeriet och universiteten. Ett motsvarande anbud har lämnats till yrkeshögskolorna vid målförhandlingarna. "Det virtuella universitetssamarbetets Joopas-tjänst och M-definieringar kommer att beaktas i bassystemet för studieinformation", lovade Kylämä.
Se även strukturreformgruppens utlagda anföranden
Kylämä tog en blick på resultaten av utvärderingen av det virtuella universitetets finansieringsperiod 2001–2006 som visade att det jobbades bra i de s.k. slutna, ämnesspecifika eller mångdisciplinära nätverken. Däremot kom de öppna nätverkens verksamhet inte igång på önskat sätt. Kylämä beklagade också att en del IKT-stödenheter vid universiteten har avvecklats i och med att finansieringsperioden upphörde, vilket ingalunda var avsikten. Med sikte på framtidsbygget uppmanade Kylämä till samarbete inte enbart med den virtuella yrkeshögskolan utan även med det öppna universitetets nättjänster.
Nätundervisningens betydelse för utbildningens tillgänglighet har dryftas även i de arbetsgrupper som bereder totalreformen av vuxenutbildningen, berättade statssekreterare Heljä Misukka från undervisningsministeriet. Förutom för undervisning och inlärning spelar nätet en central roll även för att förmedla olika slags rådgivnings-, handlednings- och utbudstjänster, underströk Misukka.
Vilka färdigheter ska betonas för att vi ska må bra?
Experten Marita Aho från Finlands Näringsliv EK belyste i sitt anförande kompetensbehoven i det framtida arbetslivet och dryftade hur högskolorna ska svara mot dessa behov. ”Vilka färdigheter ska betonas för att vi ska må bra?” frågade Aho och spådde att ”det mjuka” kommer att vara det som väger tyngst i framtiden. Kompetensen och förmågan att sovra bland informationen kommer att vara centrala konkurrensfaktorer och källor till välmående i framtiden. Den globala hållbara utvecklingen blir allt viktigare och kontakterna mellan olika aktörer och de olika delarna i världen blir starkare.Dryftandet av framtida färdigheter fortsatte i en paneldiskussion där FSF:s utbildningspolitiske sekreterare Juhana Harju lyfte fram undervisningen i generiska färdigheter som en av högskolornas viktigaste uppgifter. "När undervisningen i allt högre grad sker på nätet krävs det att lärarna har färdighet att skapa interaktion på nätet", konstaterade Harju. Studenternas kravnivå har enligt Harju ökat tydligt. Man vill inte längre använda dåligt planerade eller gammaldags inlärningsmiljöer eller nättjänster.
"Studenternas informationstekniska färdigheter har ökat", bekräftade universitetslektor Arttu Paarlahti från Helsingfors universitet. Enligt honom ligger utmaningarna i undervisningen i hur nätundervisningen genomförs. "Utveckling av undervisning räknas dock inte som merit när tjänster besätts", påminde chefen för undervisningsteknologi Sari Koski-Kotiranta från Helsingfors universitet. Av lärarna vid Helsingfors universitet deltar årligen cirka etthundra i den frivilliga universitetspedagogiska utbildning som universitetet anordnar. Numera håller man på att integrera den utbildning i IKT-pedagogik som undervisningsteknologicentret tidigare erbjöd separat i den universitetspedagogiska utbildningen.
Panelens ordförande, chefen för utvecklingen av undervisningen Matti Lappalainen från Åbo universitet tog upp den rådande frivilligheten i denna utbildning i Finland. "Ute i världen finns exempel på obligatorisk universitetspedagogisk utbildning. Kanske man borde överväga det även i Finland. Kompetens i IKT-pedagogik kunde vara ett delområde inom meriteringen. I fortsättningen borde det bli möjligt att samla akademiska meriter även via undervisningsuppgifterna. På detta sätt skulle man få incitament till att producera god nätundervisning", sammanfattade Lappalainen.
Nätundervisning och datasekretess
Det nätbaserade samarbetet och nätundervisningens nya former har i släptåg även frågor som rör datasekretessen, som man i högskolorna måste ta ställning till. Datasystemchef Sami Hautakangas från Tammerfors universitet hade inbjudit överläkare Timo Leino från Arbetshälsoinstitutet, överinspektör Anne Tamminen-Dahlman från Dataombudsmannens byrå och överassistent Jukka Tuomela från Tammerfors universitet till diskussioner kring ämnet.Anne Tamminen-Dahlman påpekade att personuppgiftslagen är en allmän lag och sålunda styr den behandlingen av personuppgifter. Den registeransvarige ansvarar för behandlingen av personuppgifter även då tjänster eller funktioner läggs ut. Registerbeskrivningen ska ges för kännedom till alla vars uppgifter behandlas.
Datasekretessfrågor blir aktuella när man samlar in utvärderingsuppgifter om undervisningen. Uppgifterna ska skyddas så att inte utomstående kommer åt dem, dvs. de som inte behöver dem i sin arbetsuppgift. Däremot kan man använda sammandrag där personuppgifterna inte framgår i kommunikationen.
Både Tamminen-Dahlman och Jukka Tuomela underströk att det är viktigt att hålla isär att begära och lämna ut personuppgifter. Att lägga ut personuppgifter synligt på nätet betyder att man lämnar ut dem och detta regleras genom särskild lagstiftning. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet däremot garanterar en så omfattande offentlighet som möjligt även om det är skäl att hålla lagens 32 punkter långa förteckning om sekretessbelagda handlingar i minnet.
Produktionen och utgivningen av kvalitativa nätbaserade läromedel för samanvändning togs upp på VVYOP'08
VVYOP'08-dagarna erbjöd även möjlighet att i en workshop lära känna produktions- och distributionskedjan för läromedel samt kvalitetsbedömningen. Workshopen var gemensam för tre virtuella universitetsprojekt. Workshopen presenterade ett produktionsverktyg för nätbaserat undervisningsmaterial, publikationsarkivet och refereetjänsten som har utvecklats för kvalitetsbedömningen.
Kraften i universitetssamarbetet som gör det möjligt att genomföra riksomfattande projekt och det omfattande utvecklingsarbetet konstaterades vara styrkor när man i workshopen bedömde projektens hot och möjligheter.
Workshopen behandlade hela produktions- och distributionskedjan för nätbaserat undervisningsmaterial genom att visa hur processen löper allt från att materialet görs och används till att kvaliteten bedöms och beskrivs. Inledningsvis presenterade workshopens ordförande Annikka Nurkka från Villmanstrands tekniska universitet verksamhetsprinciperna för FVU:s intressegrupp 2 (AOR2) som arbetar med ett av målområdena i FVU:s strategi för 2005–2010, dvs. samanvändningen av nätundervisning och undervisningsmaterial. Dess tre huvudprojekt produktionstjänst-, publikationskanal- och refereetjänstprojekten presenterades på workshopen. Dessa projekt har som mål att harmonisera produktionen av nätbaserat material, att förbättra hindersfriheten, hittbarheten och tillgängligheten samt att ta fram ett förfarande för kvalitetsbedömning av nätbaserat undervisningsmaterial.
Ari Vesikko från Lahtis yrkeshögskola och Tommi Tuomola från Virtuella yrkeshögskolan förevisade en e-produktionsmiljö (eTuotantoympäristö) som den virtuella yrkeshögskolan har utvecklat och som ligger i linje med det verktyg, Apu-Matti, som ingår i den egentliga projekthelheten för det virtuella universitetet och som har byggts av och används vid Helsingfors universitet. Med hjälp av verktyget kan lärarna enkelt producera och publicera digitalt undervisningsmaterial. Det material som gemensamt har tagits fram och godkänts via yrkeshögskolornas elektronisk a produktionsmiljö kan användas av alla lärare vid yrkeshögskolorna över en egen portal. Presentationen visade en studieperiod som hade skapats med denna produktionsmiljö.
Annikka Nurkka presenterade refereetjänstprojektet som har tagit fram bedömningskriterier och en modell för hur man förfar för att bedöma nätbaserat undervisningsmaterial. Workshopen exemplifierade detta genom att bedöma ett nätbaserat läromedel. Bedömningsutfallet och övriga metadata flyttades till publikationskanalen och det visades hur materialet kan hittas via den. Projektet med publikationskanalen förevisades av Risto Heikkinen och Pertti Pitkänen från biblioteket vid Jyväskylä universitet. Dessutom visade de hur man kan definiera användar- och upphovsrätterna för materialet med hjälp av systemet.
Deltagarna analyserade de tre projekten med hjälp av SWOT. Allmänt ansåg man att universitetssamarbetet var en styrka som gör det möjligt att genomföra riksomfattande projekt och omfattande utvecklingsarbete. Deltagarna ansåg att projekt av detta slag och de tjänster de producerar är en nödvändighet eftersom det hela tiden kommer till mer och mer digitalt material. Dessutom ansåg man att materialproduktionens och bedömningens meriterande verkan var viktig. Verkan av uppdateringen av materialet på de olika faserna sågs som en utmaning. Man frågade sig bland annat vad som händer med resultatet av refereebedömningen när materialet ändras efter bedömningen.
Biblioteken och web 2.0: tillämpningar och visioner
Bibliotekstjänsterna och deras form har förändrats snabbt i takt med utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken. Biblioteken har varit snabba att ta i bruk ny teknik, till en början för utlåningen och hithörande informationssökning, senare för distribution av digitala dokument direkt till användaren. Som bäst håller man även inom biblioteken på att ta fram tillämpningar i enlighet med det så kallade Web 2.0-tänket. Web 2.0 betyder å ena sidan tjänster och tillämpningar som inkluderar gemenskap och communities, å andra sidan tillämpningar på andra tillämpningar med vilka man kan utvinna, ordna och förena de resurser som existerande tillämpningar innehåller.
På årets virtuella universitetsdagar presenterades ett antal tillämpningar av och visioner om de tjänster som de nya teknikerna möjliggör på biblioteken. Att producera information och distribuera dokument är en gemenskapsbaserad verksamhet, varför de nya teknikerna lämpar sig väl för detta. Erkki Tolonen från Nationalbiblioteket presenterade tekniker i portalen Nelli med vilkas hjälp lärarna kan hämta ett undervisningsmaterialpaket gjort på publikationer till en kurs i sin egen nätinlärningsmiljö. Moode och Blackboard är inlärningsplattformar som har testast.
Jukka Pennanen från Nationalbiblioteket presenterade bloggar och wikipedior som biblioteksverktyg. Han poängterade dessa verktygs nätverks- och kundinriktning. Så har också många bibliotek redan startat bloggar särskilt för att ge information. I en blogg är det möjligt att ta med användarna i diskussionen och på detta sätt sänka tröskeln mellan biblioteket och användarna. Pennanen ser wikipediorna som goda redskap för bibliotekets utmaningar, till exempel som distansverktyg, som medel för att upprätta sidor med anvisningar och överhuvudtaget för att dela kompetens över nätet.
Centralbiblioteket för hälsovetenskap Terkko har sedan länge varit en av pionjärerna för informationstekniska bibliotekstillämpningar i Finland. Jukka Englund visade deras två tillämpningar som bygger på att utnyttja data på nätet för att skapa ny information och hithörande tjänster. Den första, FeedNavigator, är en tjänst för nyhetsuppföljning där användaren själv kan ange sina intresseområden varefter han eller hon automatiskt får nyheter om de valda ämnena och tidskrifterna i sin dator. Den andra tillämpningen, ScholarChart, är en tjänst som rangordnar de finländska forskarna inom medicin efter kvaliteten på publikationerna och publikationsaktiviteten.
Ari Muhonen från Tekniska högskolan och Jarmo Saarti från Kuopio universitet avslutade med en presentation om bibliotekens roll och uppgift inom publiceringen. Bibliotekens uppgift att stödja den egna högskoleorganisationens publicering anknyter för det första till administrationen av publikationsprocessen och rådgivningen till forskarna i anknytning till detta. Under de senaste åren har det diskuterats mycket om OpenAcces-publicering där målet är att få forskningsinformation som har publicerats med offentliga medel utlagd på nätet tillgänglig för alla. Här ger de s.k. publikationsarkiven i vilka publikationer av den egna organisationens forskare sparas biblioteken och deras kringorganisationer en möjlighet att agera. Publiceringen på nätet är även förbunden med en möjlighet att synliggöra kvalitetssäkringen dvs. referentgranskningen av vetenskapliga publikationer. När publikationsarkiv skapas blir den vetenskapliga kvalitetssäkringen en central fråga.
Anförandena finns på VVYOP'08:s webbplats. Den har länkar till presenterade tillämpningar och tjänster.
Undervisningsministeriet premierade webbplatsen biomi.org för öppet inlärningsinnehåll
Det pris undervisningsministeriet årligen delar ut på Interaktiivinen Tekniikka Koulutuksessa-dagarna beviljades i år för öppet inlärningsinnehåll med licens för att fritt få användas i undervisningen. Priset på 5 000 euro gavs till Mikko Heinonen för hans webbplats biomi.org om biologi och webbens utveckling.
Undervisningsministeriet ville belöna en enskild person för en utmärkt helhet som skickligt utnyttjar datanätens möjligheter. Bloggen används som en meningsfull plattform för det pedagogiska materialet. Den professionellt upplagda, omfattande webbplatsen har ett lättfattligt innehåll som kan användas som stöd för högstadiets och särskilt gymnasiets biologiundervisning.
Den premierade sidan biomi.org är Mikko Heikkinens personliga. Heikkinen studerar biologi vid Helsingfors universitet. Heikkinen vars intresse är fåglar och fotografering har samlat material till sidorna sedan 2004.
Publikationer
Jäntti, Jonna (2008). Aiemmin hankitun osaamisen tunnistamisen ja tunnustamisen käytännöt Kuopion yliopistossa. Kuopion yliopiston julkaisuja F. Yliopistotiedot 43. (pdf 379 kB) | Jonna Jäntti som har planerat projektet Walmiiksi Wiidessä Wuodessa - osaajaksi akateemisissa tutkinnoissa (W5W.2) har kartlagt Kuopio universitets APEL-praxis (Acceptance of Previous and Experiential Learning). Resultaten har publicerats i en rapport som går att ladda ner eller som kan beställas i tryckt version. Rapporten beskriver även vilka metoder som är i bruk samt vilka styrkor och förbättringsobjekt som kartläggningen visar på.
Pelkonen, Antti (2008): The Finnish Competition State and Entrepreneurial Policies in the Helsinki Region | I avhandlingen analyseras de politiska förändringarna i staten och städerna i huvudstadsregionen samt universitetens strategier och verksamhet på 1990-talet och början av 2000-talet. Analysen av tre universitet (Helsingfors universitet, Tekniska högskolan och Helsingfors handelshögskola) visar att det kommersiella nyttiggörandet av forskning har blivit en väsentlig del av universitetens verksamhet. Samtidigt orsakar den kommersiella verksamheten många slags problem vid universiteten.
Tahvanainen, Anne & Nurkka, Annikka: Verkko-oppimateriaalin laadunarviointia Refereepalveluhankkeen vuosiraportti 2007, Lappeenrannan teknillinen yliopisto (pdf 632 kB) | Refereetjänsprojektet som startade i början av 2007 som en del av FVU:s intressegrupp AOR2:s verksamhet försöker hitta en lösning på problemet genom att utveckla bedömningskriterier och en mall för tjänster genom vilka man kan kvalitetsbedöma nätbaserat studiematerial som har producerats vid universiteten. I projektets mellanrapport beskrivs kriterierna för att bedöma nätbaserat material och utvecklingen av bedömningsprocessen samt presenteras den pilotbedömning som har gjorts under året.
Tohtorien varhaiset urat työmarkkinoilla ja tohtorikoulutuksen merkitys työelämässä (pdf 790 kB) | Studien klarlägger arbetsbeskrivningen för doktorer från nio universitet som har disputerat 2004–2005 och hur de placerat sig i arbetslivet samt de fördelar som doktorsexamen medför både för dem själva och för arbetsgivarna. Enligt utredningen får nya doktorer lätt arbete och ger arbetsgivaren en imagefördel. I undersökningen deltog Helsingfors, Jyväskylä, Uleåborgs, Åbo och Tammerfors universitet, Tammerfors tekniska universitet samt Svenska Handelshögskolan, Konstindustriella högskolan och Åbo Akademi.