Framsida > FVU info > 2008 > FVU-info Juni 2008

FVU-info Juni 2008

I detta nummer:

Aktuellt

EDEN Annual Conference 2008: New Learning Cultures i Lissabon, Portugal 11–14 juni | FVU och det virtuella universitetet i Bayern VHB arrangerar på det europeiska distans- och e-lärandenätverkets konferens workshopen "Higher Education Online Across National Boundaries - the Bavarian and Finnish Virtual Universities' experience" fredagen den 13 juni kl. 16.30–18.00.

Projektet W5W.2:s utbildning: Akateeminen OPS, HOPS ja kumuloituva oppiminen i Kuopio den 19 augusti | Utbildningen handlar om studieplanernas och de individuella studieplanernas samband med kvalitetsutvecklingen inom lärande och undervisning vid universiteten. Anmälan till utbildningen senast den 20 juni.

Mer om aktuella seminarier och evenemang finns under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).

Till början

FVU-forum och framtidsworkshopen skissade det virtuella universitetets framtid

FVU-forum, som består av FVU-kontaktpersonerna och AOR-ordförandena, samlades den 22 april för att utvärdera FVU-verksamhetens nuläge och dryfta framtiden inom universitetens strukturreform. Arbetet fortsatte nästa dag på en framtidsworkshop som koordinerades av Framtidsforskningscentrum vid Åbo handelshögskola.

Funderingarna om FVU 2050 tog sig uttryck i olika framtidsvisioner.

I workshopen visionerade man kring en framtidsbild femtio år framåt i tiden. Framtidsbildernas sannolikhet och önskvärdhet utvärderas genom en enkät som skickas till workshopens deltagare personligen i juni. Samtidigt kartläggs vilka åtgärder som skulle behövas för att den önskade framtiden ska förverkligas.

Tankarna från FVU-forum har samlats i ett bildkollage på webben.

De kontaktpersoner och AOR-ordförande som inte kunde delta i forumet kan ge uttryck för sina åsikter fram till den 10 juni genom att svara på en webbenkät.

Till början

Refereeserviceprojektets årsrapport 2007 har publicerats

I rapporten presenteras resultaten från refereeserviceprojektets pilotår 2007 och ges en överblick av år 2008. Avsikten är att i år fortsätta pilotprojektet kring refereeservicemodellens utvärderingspraxis och slutföra utvärderingens definieringar så att servicen kan tas i bruk och anvisningar göras upp för den.

Projektets viktigaste insatsområden 2007 var utvecklingen av utvärderingskriterierna och -processen samt pilotanvändningen av refereeutvärderingen. Kriterieuppsättningen baserar sig på de nationella och internationella utvärderingskriterierna som genomgick benchmarking i förundersökningen 2006.

Kriterieutvecklingen var ett utmanande och omfattande arbete som pågick under hela 2007. De mest väsentliga kriterierna har sållats fram ur den breda uppsättningen kriterier för servicen. I rapportens bilaga presenteras tre olika versioner av kriterieuppsättningen som utvecklats under projektets gång, vilket ger en konkret bild av kriteriernas utveckling.

Under pilotåret utvärderades sammanlagt 16 nätstudiematerial från olika universitet och ämnen. I rapporten presenteras pilotutvärderingens resultat i såväl totalpoäng som poäng enligt kriteriegrupp omvandlade till stjärnor. Efter pilotutvärderingen fick både utvärderarna och materialets författare ge återkoppling om bland annat kriteriernas och anvisningarnas tydlighet och täckning, samt om utvärderingens nytta.

Återkopplingen presenteras i rapporten både i grafisk form och som öppna svar. Överlag var kommentarerna mycket positiva och utvecklingsförslagen som gavs stödde projektgruppens tankar om i vilken riktning utvärderingsprocessen, kriterierna och anvisningarna borde utvecklas.

De vidareutvecklade kriterierna kommer att under 2008 användas för utvärdering av ytterligare 11 nätstudiematerial. Projektet avslutas vid utgången av 2008, men refereeutvärderingen kommer att bli ett permanent redskap. Planen är att under hösten 2008 bygga upp en refereeportal där producenter som vill ha sitt material utvärderat kan anmäla materialet för utvärdering. Utvärderingsresultatet och materialets adress publiceras efter utvärderingen på såväl portalen som i publikationsarkivet. Man hoppas att detta ska stödja studiematerialsanvändare i att hitta, välja och hantera högklassigt material och därigenom öka materialets samanvändning.

Refereeserviceprojektets årsrapport 2007 (pdf, 632 kB)

Projektets verksamhet presenteras också närmare i följande nätvideor (på finska, öppnas i läsaren med Adobe Connect Pro):

Till början

FVU:s ledningsgrupp godkände definieringen av studierättsinformation M0

Ledningsgruppen för Finlands virtuella universitet godkände på sitt möte den 16 maj definieringen M0: Studierättsinformation vid högskolorna. Ledningsgruppen ansåg att beredningen av definieringen har genomförts på ett sätt som beaktar universitetens behov och rekommenderar att definieringarna tas i bruk vid Finlands universitet. Informationsmodellen M0 underlättar dataöverföring exempelvis vid studier inom den flexibla studierätten.

Definieringens namnkod ”M0” syftar på att informationen som den beskriver typiskt används som förhandsinformation före definieringarna M1–M4 som sammanhänger med olika stadier av studiernas genomförande. Studierätterna som M0 definierar kan vara rätt att avlägga studieperioder, studiehelheter, examensprogram eller examina. Definieringen beskriver dessutom informationsmodellen för överföring av studerandens studierätt. Informationsmodellen gör det möjligt att beskriva studierätten så att det går att kontrollera informationen exempelvis för studier avlagda utanför den egna studieinrättningen.

Definieringarna M0–M4 har tagits fram i samarbete mellan universiteten, yrkeshögskolorna och Utbildningsstyrelsen. Arbetet har samordnats av FVU:s serviceenhet. Definieringen M0 bereddes under höstterminen 2007 och preciseringarna efter inkomna utlåtanden gjordes som projektarbete i februari–april 2008. M0-definieringens XML-schema publiceras för bruk vid högskolorna under andra kvartalet 2008.

Syftet med definieringarna av undervisningsinformation som producerats i samarbete mellan högskolorna samordnat av serviceenheten vid Finlands virtuella universitet är att förenhetliga terminologin som används i undervisningsplanerna och att möjliggöra utbyte av information om examensstudier mellan högskolorna. Dessa så kallade M-defineringar är informationsmodeller för överföring av information om undervisningens planering, innehåll, utbud och prestationer. Produktionen av definieringar ingår i FVU:s strategi.

Närmare beskrivning av M0-definieringen på FVU:s extranät.

Till början

eLearning Forum i Bremen dryftade hur universiteten kan förbereda sig på nätgenerationens inträde

Projektet eLene-TLC arrangerade den 17–18 april i Bremen ett evenemang där experter på IKT-pedagogik, högskolepolitiska beslutsfattare och studerande utbytte tankar om hur IKT på bästa sätt borde integreras i högskoleundervisningen och -studierna.

Resultaten som projektet eLene-TLC hittills har åstadkommit väckte livlig diskussion i Bremen. Bild: Jens Bücking.

IKT-pedagogikexperter från Utrechts universitet presenterade sina forskningsresultat om förväntningar och behov bland första årets studerande. Tidigare forskning visar att ungdomar som kommer till universitetet lär sig genom att göra, de fokuserar på att göra många saker samtidigt, de är snabba och otåliga och strävar efter snabba resultat, de är sociala och interaktiva och håller ständig kontakt med varandra med hjälp av informationsteknik. eLene-teamet ville testa dessa antaganden i en intervjustudie som utfördes i sex europeiska länder.

Studien visade att det som är viktigast för studenterna i IKT-stödd inlärning är kvaliteten och aktualiteten hos kunskapsmaterialet som studeras. Vad gäller inlärningsstilarna var studerandena ense om att social interaktion utgör en väsentlig del av lärandet i dag.

Vid evenemanget presenterades också en modell för fortbildning inom IKT-pedagogik planerad av eLene-teamet (PDA – Professional Development Activities) utgående från genomförda utbildningar och aktionsforskning inom hela Europa samt deras IKT-kompetensram (Competence framework for teachers, students and educational technologists).

I Bremen publicerades också det virtuella TLC-lärcentret för IKT-pedagogik som projektet skapat. Teaching and Learning Centre (TLC) är en kollaborativ webbmiljö på europeisk nivå som riktar sig till lärare, utbildare, utbildningsplanerare och studerande. TLC har som syfte att stödja produktionen av högskoleundervisning som motsvarar förväntningarna, behoven och kunskaperna hos internetgenerationens studerande. Registrerade användare kan bygga på centrets innehåll med redskap, rekommendationer och annat e-lärandematerial som de konstaterat att är bra.

Bremen Forums presentationsmaterial finns länkat till evenemangets wiki-sida.

eLene-teamets forskningsresultat presenteras också på EDEN-konferensen i Lissabon den 12 och 14 juni.

Till början

Publikationer

Material från VVYOP'08 på nätet | Ljudupptagningar från de virtuella universitetsdagarnas huvudinlägg samt presentationsmaterial från dem och de parallella grupperna finns på webbplatsen VVYOP’08. Dessutom visas videor med kommentarer av dagarnas besökare. Arrangörerna önskar också få återkoppling om VVYOP-dagarna. Formulär för kommentarer finns på seminariets webbplats.

Rinne Risto, Haltia Nina, Nori Hanna & Jauhiainen Arto 2008. Yliopiston porteilla. Aikuiset ja nuoret hakijat ja sisäänpäässeet 2000-luvun alun Suomessa. Kasvatusalan tutkimuksia - Research in Education Sciences 36. Suomen kasvatustieteellinen seura. | Undersökningen som gjorts vid Åbo universitets Forskningscenter för livslångt lärande och utbildning (CELE) presenterar utgångspunkterna för att söka och bli antagen till universitetsutbildning under det tidiga 2000-talet i Finland. Studien, som baserar sig på omfattande statistik- och registermaterial, fokuserar på social bakgrund, livssituation, ålder och kön hos dem som köar vid porten till och tävlar om en studieplats inom den massifierade högre utbildningen.

Utredningen Opiskelijan yliopisto 2008 (pdf, 1,19 MB). SYL-julkaisu 4/2008 | Utredningen, som nu gjorts för tredje gången, syftar till att bredda perspektivet hos olika rankinglistor och ämnesvisa universitetsjämförelser genom att kartlägga och granska studiemiljön utifrån studenternas erfarenheter. Utredning har beställts av Finlands studentkårers förbund rf (FSF) och Studentorganisationernas forskningsstiftelse Otus och den omfattar alla finländska vetenskapsuniversitet och Sibelius-Akademin.

Till början