FVU-info September 2008
I detta nummer:
- Virtuella universitetets serviceenhet och Virtuella yrkeshögskolans utvecklingsenhet ingick samarbetsavtal
- Aktuell seminarieserie: Om erfarenheter och praxis vid internationell nätundervisning
- Undervisningsministeriet startade projektet RAKETTI till stöd för strukturell utveckling av högskolorna med dataadministrativa medel
- Utredning på riksnivå av högskolornas videokommunikation
- Mellanrapport om vuxenutbildningsreformen: Den nya universitetslagen måste beakta högskoleutbildades behov av vuxenutbildning
- Utvärderingsrapport från Rådet för utvärdering av högskolorna: Yrkeshögskolornas nättillämpningar har utvecklats mångsidigt och kvalitativt
- Publikationer
Aktuellt
Universitetens studieadministrativa dagar i Villmanstrand den 9–10 oktober | Universitetens traditionella dagar om studieadministration anordnas i år på Villmanstrands tekniska universitet den 9–10 oktober. Programmet gör en tidsresa genom olika tider, som t.ex. internationalitetens och europeiskhetens tid, det livslånga lärandets tid, studietiden, e-tjänsternas tid, arbetstiden, fritiden och den alltid aktuella förändringens tid. Anmälan till reducerat pris före den 9 september.
Seminarium om organiseringen av verksamheten i internationella undervisningsnätverk på nätet den 15 oktober kl. 13–16 | Vid den första sessionen i utbildningsserien om erfarenheter och praxis vid internationell nätundervisning går man med hjälp av tre exempel igenom bland annat hur man upprättar samarbetsavtal, ansöker om finansiering och sköter andra uppgifter i anslutning till förberedelserna för ett projekt. Närmare information i artikeln här nedan.
Icke-konferensen Konfabulaari på Helsingfors universitet den 22 oktober | Konfabulaari är ett öppet evenemang på Helsingfors universitet med temat interaktiva/sociala medier och universiteten.
Universitetens IT-dagar på TH, Dipoli den 23–24 oktober | Programmet på de traditionella dagarna är uppdelat i tre linjer. Huvudtemat är återgången till adb-dagarnas rötter, utvecklingen och underhållet av program, det andra inställningen till arbetet och det tredje pågående och framtida förändringar inom dataadministrationen.
Seminarium av nätverksprojektet för basundervisning i programmering i Esbo 30–31 oktober | Finlands virtuella universitets nätverksprojekt för basundervisning i programmering anordnar i samarbete med Tietojenkäsittelytieteiden opetuksen SIG vid Tietojenkäsittelytieteen Seura och Tekniska högskolan ett seminarium som riktar sig till alla som arbetar med undervisning och forskning inom datavetenskap.
Mer om aktuella seminarier och evenemang finns under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).
Virtuella universitetets serviceenhet och Virtuella yrkeshögskolans utvecklingsenhet ingick samarbetsavtal
Finlands virtuella universitets serviceenhet och Finlands virtuella yrkeshögskolas utvecklingsenhet undertecknade fredagen den 15 augusti ett samarbetsavtal. Syftet med avtalet är att ytterligare förstärka och utveckla samarbetet mellan enheterna.
Med grund i avtalet utvecklas samarbetet inom bland annat portalpublicering, supporttjänster för produktion av studiematerial, utbildning, projekt och anskaffningar. Man söker och utvecklar även nya service- och samarbetsformer. Utfallet rapporteras årligen.
”Det är bra att vårt samarbete formaliserades i ett samarbetsavtal. I praktiken har sådant förekommit redan under en tid. Serviceenhetens och Virtuella yrkeshögskolans utvecklingsenhets uppgifter och utmaningar i att administrera och utveckla gemensamma tjänster är snarlika. Genom att verka tillsammans kan vi utnyttja våra knappa resurser både bredare och mer effektivt", konstaterar direktör Marja Rautajoki vid Virtuella yrkeshögskolans utvecklingsenhet.
”Samarbete är en naturlig utvecklingsföljd för två organisationer inom samma område på högskolefältet, och överensstämmer även med riktlinjerna för strukturell utveckling", kommenterar direktör Lena Levander vid FVU:s serviceenhet.
Samarbetsformerna anges mer konkret i projektvisa avtal. Det första konkreta steget i avtalet tas när enheternas portalpubliceringssystem slås ihop hösten 2008.
”Jag hoppas att vårt samarbete i framtiden kommer att tillföra mer flexibilitet i studenternas studier till och med över högskolegränserna. Att undervisa på nätet och mångformiga nättillämpningar har ännu inte blivit vardag. Samarbetet gör det möjligt för oss att erbjuda högskolornas undervisningspersonal mångsidigare utbildning som ger bättre praktiska färdigheter. Jag väntar mig att samarbetet för med sig nya innovationer och att det berikar verksamheten vid båda de virtuella högskolorna", beskriver Rautajoki sina visioner.
Avtalet i pdf-format (293 kB)
Aktuell seminarieserie: Om erfarenheter och praxis vid internationell nätundervisning
Är du verksam med att utveckla internationell undervisning resp. nätundervisning? Vill du höra mer om vilka erfarenheter lärare och planerare som har jobbat med internationell utbildning har och få tips om nätundervisning? Kom med på höstens seminarieserie som genomförs som ett samarbete inom virtuella universitetet för att utbyta erfarenheter om verksamhetsmodellerna för internationell nätundervisning!Utbildningen har som mål att
- erbjuda idéer och inspiration för utveckling av internationell undervisning genom utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik
- sprida erfarenheter av användningen av nätverktyg och av hur man beaktar interkulturella särdrag till dem som planerar internationell undervisning
- uppmuntra lärarna till internationellt undervisningssamarbete.
Seminarieseriens målgrupp är bland annat koordinatorerna, planerarna och lärarna vid internationella magisterprogram. Seminarieserien eller delar av den kan även sammankopplas med universitetens personalutbildningar.
Program och tidtabell
Organisering av verksamheten inom internationella undervisningsnätverk på nätet 15.10 kl. 13–16
Vid sessionen beskrivs med hjälp av tre exempel bland annat hur man upprättar samarbetsavtal, ansöker om finansiering och sköter andra uppgifter i anslutning till förberedelserna. Inledare är professor Martti Raevaara från Konstindustriella högskolan, undervisande forskare Antti Rasila från Tekniska högskolan samt koordinator Juha Tähkämaa och planerare Silja Keva från Åbo universitet.
Lyckade pedagogiska lösningar vid internationell nätundervisning 3.11 kl. 13–16
Vid sessionen presenteras erfarenheter av välfungerande pedagogiska lösningar, studierådgivning, verktyg för grupparbete och modeller för kvalitetssäkring. Inledare är projektchef Tapio Onnela från Åbo universitet, lektor Kerstin Salminen från Hanken och professor Martti Raevaara från Konstindustriella högskolan.
Bästa praxis för tekniska lösningar och verktyg i internationell nätundervisning 9.12 kl. 13–16
Vid sessionen går man igenom exempel på bland annat hur man utnyttjar sociala medier, lärmiljöer och videoteknik, vad man bör beakta vid valet och tillämpandet av teknik samt vilken inverkan de kulturella faktorerna har på tekniska lösningar i magisterprogram och på enstaka kurser. Inledare är IT-ansvarige Christian Lindblom från Helsingfors universitet, forskare Arttu Piri/forskare Tuomas Niinimäki från Tekniska högskolan, programkoordinator Maarit Sinikangas från Kuopio universitet och planerare Päivi Kananen från Jyväskylä universitet.
Deltagande och anmälan
Sessionerna genomförs med nätkonferenssystemet Adobe ConnectPro och det är möjligt att delta även från universitetens lokala grupper. Anmälan till varje session ska lämnas till AOR3-kontaktpersonen vid det egna universitetet. Anmälningstiden går ut cirka en vecka före sessionen. Deltagandet är avgiftsfritt.
Närmare information på seriens blogg.
Undervisningsministeriet startade projektet RAKETTI till stöd för strukturell utveckling av högskolorna med dataadministrativa medel
Undervisningsministeriet startade i juni det för högskolorna gemensamma projektet RAKETTI i syfte att förenhetliga högskolornas dataadministration och IT-lösningar. Projektet består av tre delprojekt: högskolornas helhetsarkitektur, ett bassystem för studieadministrationen samt en begreppsmall och ett datalager. I all verksamhet inom projektet behandlas hela högskolesektorn.
Tilltagande samarbete och studentmobilitet kräver överföring av enhetlig information mellan högskolorna i allt större omfattning än tidigare. Högskolorna har både tillsammans och separat utfört ett utmärkt arbete med detta. Likafullt används fortfarande ett stort antal delvis inkompatibla datasystem för att administrera samma eller snarlika basprocesser. En del av systemen håller på att föråldras och vid högskolorna startas ett flertal nya, likartade projekt. Situationen är med tanke på en ändamålsenlig resursanvändning inte hållbar.
Syftet med projektet RAKETTI är att främja kvalitet, kompabilitet och tillgänglighet hos högskoleinformationen och de IT-lösningar som används. Genom att föra ihop hittills gjorda utredningar, tjänster i användning och utvecklingsprojekt som planeras eller startas skapas målsättningarna och lösningen för ett kostnadseffektivt system som motsvarar högskolornas gemensamma behov. Samtidigt skapas ett enhetligt sätt att producera den nödvändiga faktabasen och verktygen för informationsledning och myndighetsrapportering.
RAKETTI består av tre delprojekt:
Delprojektet RAKETTI-KOKOA (Modell för högskoleväsendets helhetsarkitektur) tar fram en modell som beskriver tjänsterna för hela högskoleväsendet och de enskilda högskolorna samt för användningen av datalager. Med hjälp av modellen sammankopplas målsättningarna för högskolans verksamhet och dataadministrationen med helheten varvid de nya tjänsterna kan planeras i enlighet med de strategiska kraven på ett kostnadseffektivt sätt och med undvikande av överlappningar. Projektet stödjer även högskolornas eget utvecklingsarbete av en modell för helhetsarkitekturen.
Delprojektet RAKETTI-OPI (Datasystem för studieadministrationen) producerar en tjänst till stöd för högskolans studieadministrativa processer som kan fungera antingen med ett befintligt eller ett nytt datasystem. Delprojektet använder sig för processbeskrivningarnas del av resultaten från yrkeshögskolornas projekt ProAMK och av Kuopio universitets utredning av nuläget för de studieadministrativa system som används inom högskolefältet. Man tar fram en övergripande bild av vilka de framtida behoven och utmaningarna för högskolornas studieadministration är och de gemensamma processer som kan ges stöd av dataadministrationen. I den första fasen fokuserar man på gemensamma supportsystem för att administrera student- och studieinformation. Samtidigt beaktas även möjligheten att utvidga till planeringshjälpmedlen.
Delprojektet RAKETTI-XDW (Begreppsdefiniering, begreppsmodell och datalager) genomför en datalagerslösning för högskolornas och undervisningsministeriets behov utifrån YDW-begreppsmodellen (universitetens begrepp). Modellen testas vid testhögskolor och utvidgas till att täcka även yrkeshögskolornas begrepp. Syftet är att ta fram en begreppsmodell med harmoniserad terminologi och en metod att administrera den. Med ett gemensamt datalager kan man säkerställa att styrningen av högskoleväsendet bygger på tillförlitlig och jämförbar information och att myndighetsrapporteringen blir enklare. Dessutom får man uppgifter om utvecklingstrenderna inom högskoleväsendet till hjälp för styrningen av högskolorna internt och hela högskoleväsendet.
Styrgruppen för projekthelheten RAKETTI består av representanter för högskolornas ledning, undervisningsministeriet samt IT-centret för vetenskap CSC. Ordförande är direktör Hannu Siren från undervisningsministeriet. Projektet finansieras av undervisningsministeriet och högskolorna tillsammans.
Utredning på riksnivå av högskolornas videokommunikation
IT-centret för vetenskap CSC finansierar en utredning om videokommunikation av undervisningsteknologicentret vid Helsingfors universitet. Utredningen fokuserar på användningen av videoteknik i finländska högskolor. Den kartlägger videokommunikationens nuläge och tar fram en ”road map” över dess utvecklingstrender för några år framöver.
”Användningen av videoteknik har i jämn takt blivit allt vanligare vid högskolorna. Under de senaste åren har också videokonferenser över personliga arbetsstationer blivit vanliga”, berättar nätpedagogiexpert Kari Tuononen från undervisningsteknologicentret vid Helsingfors universitet. Helsingfors universitet har långa traditioner i utvecklingen av videokommunikation inom högskolevärlden och sedan millenniets början har man erbjudit tjänster som ett samarbete mellan undervisningsteknologicentret och IT-avdelningen.
”Hittills genomförs videotekniktjänsterna på många ställen och med hjälp av tekniker av många slag och på olika nivåer", konstaterar IT-experten och utredningsrapportens redaktör Sami Andberg från undervisningsteknologicentret. ”I den utredning vi nu håller på med försöker vi klarlägga nuläget samt behoven och möjligheterna framöver. Samtidigt tar vi även en titt på praxis och nuläge hos andra internationella aktörer.”
VideoFunet-expertgruppen som är gemensam för CSC och de finländska universiteten och yrkeshögskolorna har en betydelsefull roll i utredningsarbetet. Man har dragit nytta av dess expertis redan i den första verkstaden där man drog upp linjer för utredningen och den kommer att anlitas även i frågor om var man sätter in arbetet och till exempel vid kartläggningen av de möjligheter nya tekniker ger.
Videokonferensutredningen är en fortsättning på rapporten Videoteknologian käyttö yliopistoissa 2003–2006 (pdf) som blev klar 2003. Rapporten var ett beställningsarbete av Finlands virtuella universitet. Den nya utredningen omfattar kartläggningar i form av enkäter på nätet och fördjupande intervjuer med hjälp av videokonferensteknik som utförs under hösten 2008. Dessutom ordnas två relaterade verkstäder för högskolornas videokommunikationsexperter. Utredningen publiceras i januari 2009.
Utredningen kan följas och kommenteras i utredningens wiki.
Mellanrapport om vuxenutbildningsreformen: Den nya universitetslagen måste beakta högskoleutbildades behov av vuxenutbildning
Enligt ledningsgruppen som bereder helhetsreformen av vuxenutbildningen bör man i universitetslagen skriva in att livslångt lärande även är universitetens sak. Den nya universitetslagen bör för sin del stödja målsättningarna för vuxenutbildningsreformen, som t.ex. bättre förutsättningar för livslångt lärande och bättre fortbildningsmöjligheter för högskoleutbildade samt en starkare vuxenutbildning på högskolenivå. Livslångt lärande bör beaktas även i universitetens nya finansieringsmodell samt vid fastställandet av de kvantitativa och kvalitativa målsättningarna mellan undervisningsministeriet och universiteten.Formuleringen i den nuvarande universitetslagen att ska enligt ledningsgruppen skrivas om i en mer förpliktande form. Ledningsgruppen föreslår också att motiveringarna till studierätt och studietid ska utökas med en målsättning som gäller erkännande av kompetens som skaffats på annat sätt.
Ställningstagandena ingår i den mellanrapport om en totalreform av den yrkesinriktade vuxenutbildningen som blev klar i juni. Undervisningsministeriet tillsatte i augusti 2007 en ledningsgrupp för att bereda den ovan nämnda totalreformen.
Enligt ledningsgruppen är den höga andelen nya grundexamensstuderanden över 25 år vid universiteten en stor utbildningspolitisk utmaning som man måste söka en lösning på förutom genom att reformera vuxenutbildningen även via universitetslagen. Ledningsgruppen anser att orsaken till den stora andelen vuxna är priset på fortbildning som bestäms på affärsmässiga grunder samt bristerna i utbudet av fortbildning för arbetsmarknadernas krav.
Andra centrala förslag gällande utvecklingen av vuxenutbildningen kommer ledningsgruppen med under hösten 2008 och under 2009. Ledningsgruppen har tillsatt sektioner till stöd för arbetet. Målet är att reformerna ska genomföras från 1.1.2010. Ledningsgruppen lämnar sin slutrapport om totalreformen senast 31.12.2010.
I gruppen sitter representanter för de ansvariga ministerierna samt arbetslivets riksomfattande centralorganisationer. Genom totalreformen som ingår i regeringsprogrammet förtydligas administrationen av den yrkesinriktade vuxenutbildningen, dess finansiering, förmåner och utbildningsutbud.
Ledningsgruppens mellanrapport på undervisningsministeriets webbplats (på finska).
Remissinstanserna för förslaget till universitetslag kan om de så vill lägga fram synpunkter även på vuxenutbildningsreformens inverkan på universitetslagstiftningen.
Utvärderingsrapport från Rådet för utvärdering av högskolorna: Yrkeshögskolornas nättillämpningar har utvecklats mångsidigt och kvalitativt
Utbildningen över nätet växer kraftigt vid yrkeshögskolorna. Nättillämpningarna har utgått ifrån att stödja de studerandes lärande och expertisutveckling samt att erbjuda högklassiga alternativ till traditionellt lärande. Nättillämpningarna har utvecklats mångsidigt och kvalitativt. Detta konstaterar Rådet för utvärdering av högskolorna i sin färska rapport som innehåller mer än femtio rekommendationer för utbildningsutvecklingen.Huvudlinjerna i rekommendationerna gäller undervisningens och lärandets kvalitet samt nätpedagogisk expertis, handledning, utveckling av nätpedagogiska undervisningslösningar och praxis, utveckling av undervisningspersonalens kompetens, ledning och strategi, resurser för nätutbudet, samarbete mellan Virtuella yrkeshögskolan och yrkeshögskolan, kontakter till arbetslivet, utveckling av yrkeskompetens och expertis, studiemöjligheter samt nationell och internationell mobilitet.
I utvärderingen konstateras att nätundervisningen inte ska ses som en separat och fristående del av den övriga undervisningen vid yrkeshögskolan utan den ska ingå som en väsentlig del i den undervisning som erbjuds och med vars hjälp en högklassig och konkurrenskraftig utbildning kan säkras. Utvärderingen rekommenderar att den strategiska ledningen av nätundervisningen bör utvecklas eftersom man den vägen tryggar resurser för undervisningsplanerarna och lärarna. Att binda ledningen och mellanledningen till att utveckla nätundervisningen och allokera resurser för den är en stor utmaning vid yrkeshögskolorna. Särskilt cheferna för utbildningsprogrammen har en central ställning när det gäller att främja undervisning på nätet.
Yrkeshögskolornas utmaning är att skapa nätundervisning som på ett målmedvetet sätt förutser framtiden. Den är då en synlig del av utvecklings- och åtgärdsplanen. Nätundervisningsutvecklingen ska ses som en möjlighet att skapa konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva undervisningsutbud samt examina. Pedagogiska modeller behöver planeras och utvecklas. En gynnsam utveckling förutsätter dock att alla parter instrueras och ges support. Vid undervisning används nätet för mångsidig kommunikation, men målinriktad diskussion i grupp och virtuella lärandegemenskaper samt gemensamt kunskapsbyggande bör läggas till.
Enligt utvärderingsgruppens mening ska Virtuella yrkeshögskolan bli en permanent och erkänd aktör som utvecklar och koordinerar yrkeshögskolornas nätundervisning.
Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH) inledde utvärderingen av yrkeshögskolornas nätundervisning som en riksomfattande utvärdering 2007. Sammanlagt 25 yrkeshögskolor deltog i utvärderingens olika skeden. Överlärare Irja Leppisaari fungerade som ordförande i utvärderingens ledningsgrupp. Utvärderingen gav en helhetsbild av yrkeshögskolornas nätutbildning genom att presentera god praxis, genom att peka på utbildningens styrkor och utvecklingsutmaningar samt genom att lyfta fram metoder för att utveckla utbildningarna inom hela yrkeshögskolefältet. Utvärderingen utmynnade i 54 rekommendationer för att utveckla utbildningen.
Utvärderingsrapporten på RUH:s webbplats (på finska).
Publikationer
Päivi Sampola (2008): Käyttäjäkeskeisen käytettävyyden arviointimenetelmän kehittäminen verkko-opetusympäristöihin soveltuvaksi. Acta Wasaensia No. 192, 174 sidor. | Päivi Sampola granskade i sin doktorsavhandling utvärderingen av nätundervisningsmiljöers användbarhet (t.ex. Moodle och WebCT) ur användarens synvinkel. Syftet med forskningen var att främja utvärderingen och utveckla nya bedömningskriterier för användbarheten som särskilt beaktar användarens synvinkel och användningskontexten. Resultatet är en utvärderingsmetod i enkätform som är lätt att genomföra. Metoden hittar användbarhetsproblemen gällande användare och kontext bättre än tidigare metoder.
Essi Ryymin (2008): Teachers' Intelligent Networks. Study on Relationship-based Professional Development supported by Collaborative Learning Technologies (Opettajien älykkäät verkostot. Tutkimus vuorovaikutussuhteisiin perustuvasta, yhteisöllisellä teknologialla tuetusta ammatillisesta kehittymisestä) | Essi Ryymin utreder i sin doktorsavhandling på det pedagogiska området (yrkesutbildning) lärargemenskapens interna nätverk för kunskapsdelning i anknytning till IT-pedagogik, särskilt nätbaserad inlärning, tillägnande och lärarnas yrkesutveckling. Dessutom utreds i avhandlingen vilka faktorer i lärargemenskapen som stödjer eller skapar utmaningar för lärarnas yrkesutveckling i arbetslivet.
Utbildningsstyrelsens nätguide Sosiaalinen media oppimisen tukena | I guiden finns samlat information och tips till alla som leder projekt om lärandemiljöer och som är intresserade av nya lärandeformer. Guiden omfattar sociala mediers nättjänster och program som lämpar sig för undervisning, handledning och lärande. Dessutom innehåller guiden information om upphovsrätter, datasekretess, netikett och källkritik samt om nätverkande och fördelarna med det. Guiden har skrivits av Anne Rongas.