Seminariet Sulautuva opetus 2009 i Helsingfors den 56 mars 2009 | Seminariet är det tredje i ordningen som arrangeras på Helsingfors universitet. Man diskuterar kombinationen av närundervisning och nätundervisning samt den förändring som nya undervisnings- och lärandeformer orsakar i universitets- och högskoleundervisningen. Call for Cases and Papers öppen till den 25 januari.
Konferensen ITK'09 - Interaktiivinen Tekniikka Koulutuksessa i Tavastehus den 2224 april 2009 | ITK är Finlands största IKT-pedagogiska konferens. Call for Papers inför 20-årsjubileumskonferensen 2009 utgick den 7 november.
M-2009 i Maastricht i Holland den 710 juni 2009 | På organisationernas ICDE - The International Council for Open and Distance Education och EADTU - European Association of Distance Teaching Universities gemensamma huvudevenemang är flexibel utbildning det centrala temat.
EDEN-konferensen 2009 i Gdansk i Polen den 1013 juni | Det europeiska nätverket för distans- och e-lärande EDEN (European Distance and E-Learning Network) arrangerar sin årliga konferens med ämnen enligt temaåret för kreativitet och innovation. Presentationer kan föreslås fram till den 16 januari.
Mer om aktuella seminarier och evenemang finns under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).

Projektet utvecklade en uppsättning utvärderingskriterier och en servicemodell för genomförande av kvalitetsbedömning av nätundervisningsmaterial. Som utgångspunkt för arbetet tillämpades nationella och internationella utvärderingskriterier för nätundervisningsmaterial samt 25 pilotutvärderingar. Utvärderingen inriktas på kriterier för materialets samanvändbarhet, pedagogik, innehåll och instrument. Vid valet av kriterier för refereeutvärderingen beaktades principerna för omfattning, användarvänlighet och enkelhet. Utvärderingen skulle bli heltäckande men ändå inte för betungande för utvärderaren.
I refereetjänsten definieras nätundervisningsmaterialet som en undervisningsmässig helhet med egna innehållsliga krav och mål för lärandet, och som kan användas via internet. Tjänsten fokuserar på sådant nätundervisningsmaterial som man vill göra tillgängligt för gemensam användning och för vilket man vill ha refereeutvärderingens kvalitetsstämpel.
Författare eller producenter av nätmaterial som vill ha en kvalitetsbedömning av det kan beställa en utvärdering via refereenättjänsten som öppnas i början av 2009. Tjänstens refereeredaktör samlar en utvärderingsgrupp och samordnar utvärderingsprocessens olika skeden. Utvärderarna är universitetsaktörer och experter inom pedagogik och olika discipliner och de har rekryterats från hela landet. De evaluerar materialet enligt de olika kriteriegrupperna.
Utvärderingen resulterar i en detaljerad rapport där utvärderingsresultatet har poängsatts både per kriteriegrupp och som helhetsresultat. När värderingen är klar läggs information om den ut på nättjänsten. Användarna kan kommentera utvärderingen och kommentarerna sparas synliga på tjänsten vid uppgifterna om materialets utvärdering. Det går alltså att lägga till kommentarer till utvärderingen som administreras på tjänsten.
Utvärderingsuppgifterna sparas också i materialets metadata i publiceringsarkivet eller på lärandeplattformen. Utvärderingens numeriska helhetsresultat och en hänvisning i länkform till utvärderingsuppgifterna i refereetjänsten läggs till metadatan. Genom att söka refereeutvärderat material exempelvis i publiceringsarkivet får de som använder nätundervisningsmaterial stöd i att välja högklassigt material samt idéer för och exempel på nätundervisningsmaterial av god kvalitet.
Tjänsten öppnas i början av 2009 på adressen www.refereepalvelu.fi. Fram till dess går adressen till refereetjänsteprojektets webbplats, där det finns närmare information om resultaten från projektperioden och om tjänsteidén.
Projektet testade ett avtalshanteringssystem som tagits fram av Dr.Elma Oy och dess kompabilitet med en DSpace-baserad publiceringsarkivtillämpning. Avsikten var att dessa två system skulle bilda en helhet med vilken det går att göra upp och spara publiceringsavtalet helt elektroniskt. Dessutom undersöktes hur väl en annan avtalshanteringslösning än D.Elma Oy:s programvara fungerade. Den genomfördes genom att utveckla DSpace-programmets inbyggda avtalsfunktion.
Testningen av dessa alternativa lösningar visade att avtalsprocessen är en komplex helhet, som inte kan hanteras fullständigt med någondera lösningen. Det största problemet och en utmaning för framtida utveckling var stödjandet av de olika avtalsparternas behov med hjälp av programmen. I enkla situationer räcker det med att infoga avtalet till en del av publiceringsprocessen. I mer komplicerade avtalssituationer, när det till exempel är fråga om ett avtal med flera olika parter, stödde programmen inte processen tillräckligt väl, bland annat vad gäller autentiseringen.
Inom ramen för projektet genomfördes också pilotprojekt för att främja de deltagande universitetens publiceringsarkivverksamhet. Jyväskylä universitet tog i bruk publiceringsarkivet JYX som under sitt första år blev en betydande lagringsplats för elektroniskt material. I samband med arkivet JYX utvecklades också ett antal egenskaper som stöder publiceringsprocesser, arkivering och dataöverföring, som till exempel infogande av en URN-kod i materialets data, användning av universitets autentiseringssystem för arkivets användaridentifiering och -auktorisering samt överföring av metadata med hjälp av Nelli-portalens SRU-gränssnitt.
Jyväskylä universitet anser att verksamheten bör fortsätta; administrationen och utvecklingen av JYX fortsätter alltså och tas i mer omfattande användning inom universitetet också efter projektperioden. Också Tammerfors tekniska universitet (TTU) tog under projektperioden i bruk ett eget publiceringsarkiv. En viktig detalj i TTU:s utvecklingsarbete är att HAKA-användarautentiseringen kopplades till DSpace-arkivet.
Projektverksamheten födde också fortsatta planer på att starta samarbete inom Suomen Yliopistoallianssi (Jyväskylä, Tammerfors och Tammerfors tekniska universitet). Likaså beslöt man utreda möjligheterna till samarbete med Nationalbibliotekets arkivaktörer och tjänsten Doria. Vidare inleddes inom ramen för projektet en dialog om utvecklingen av arkivverksamheten i nationell skala vid arkivutvecklarnas höstdag som hölls i Jyväskylä.
Det återstår att se hur publiceringsarkivfältet inom Finlands högskoleväsen utformas i framtiden och vilka roller parterna (Nationalbiblioteket, Helsingfors universitet, övriga högskolor) får. Samtidigt med Publiceringskanalprojektet utvecklades arkivverksamheten också inom YH-sektorn i en liknande riktning som åtminstone programplattformen, så också denna samarbetsdimension bör beaktas i den fortsatta planeringen.

TL Centre är avsett för högskolelärare och undervisningsutvecklare, IKT-pedagogiska utbildare och experter på undervisningsteknik samt för studerande och beslutsfattare. Man kan söka resurser antingen på hela Resources-listan eller med hjälp av sökformuläret i Resources-menyn. På första sidan visas de fem senast tillagda resurserna och de fem resurser som just då är populärast.
Det finns ett metadatakort (ID card) för varje verktyg eller resurs som införts i centret. För närvarande innehåller centret metadata som baserar sig på LOM-attribut för 210 verktyg och resurser från 15 olika länder. Genom att gå med i eLene TL Centre kan du utöka centret med resurser som du själv har producerat eller annars konstaterat att är bra. Registrera dig och fyll i ID-kortet enligt anvisningarna på centrets sidor!
Du hålls bäst uppdaterad om verktyg, publikationer och andra resurser som nyss lagts till genom att prenumerera på tjänstens rss-flöde.
Tillsättandet av arbetsgruppen utgår från ett ställningstagande från Finlands universitetsrektorers råd som rådet gav efter att ha behandlat FVU:s finansiering för åren 20102012. Rektorsrådet konstaterade bland annat: Rådet understöder inte en fortsättning av FVU:s verksamheten i dess nuvarande form. Rådet anser att FVU:s nuvarande strukturer bör nedmonteras på ett kontrollerat sätt. Fungerande tjänster, som JOOPAS, bör fortgå, men med en annan organisation och finansiering. För detta ändamål bör beröringspunkter mellan de tjänster som FVU producerar och övriga pågående projekt (t.ex. Raketti) undersökas.
Fem medlemmar utnämndes till arbetsgruppen: rektor Matti Jakobsson, rektor Matti Pursula och prorektor Erno Lehtinen samt serviceenhetens direktör Lena Levander och utvecklingschef Julian Lindberg som representant för personalen vid den fristående institutionen FVU:s serviceenhet. Delegationen för konsortiet Finlands virtuella universitet behandlar arbetsgruppens förslag på sitt möte den 24 mars 2009.
Ledningsgruppen ansåg att det är viktigt att FVU:s intressegrupper diskuterar hur deras verksamhet kan fortsätta och gör en bedömning av kontinuiteten hos universitetens gemensamma verksamhet inom deras område samt av förutsättningarna för bevarandet av samarbetsnätverket.
Hämäläinen, Raija (2008): Designing and investigating pedagogical scripts to facilitate computer-supported collaborative learning. Jyväskylän yliopiston Koulutuksen tutkimuslaitoksen Tutkimuksia-sarjassa, numero 24. | Undervisningsarrangörerna har ofta överoptimistiska förväntningar på undervisning som sker via webben, men samtidigt har lärare och inlärare också negativa erfarenheter av lärande via webben. Detta framgår i Raija Hämäläinens doktorsavhandling inom pedagogik, där hon undersöker kollaborativt lärande på nätet. Hämäläinens avhandling visar att en god planering och resursering av handledningen förebygger dessa problem. Hon undersöker i sin studie olika metoder att ge anvisningar för gruppernas kollaborativa arbete på nätet. Publikationen kommer senare att finnas för nedladdning bland publikationerna från Koulutuksen tutkimuslaitos.
Lahti Henna (2008): Collaborative Design in a Virtual Learning Environment: Three Design Experiments in Textile Teacher Education | Doktorsavhandlingen inom slöjdvetenskap analyserar och utvecklar planering av slöjden samt interaktionen mellan studerande, lärare och experter i en virtuell lärandemiljö. Avhandlingen publiceras i serien Kotitalous- ja käsityötieteiden laitoksen julkaisuja (Department of Home Economics and Craft Science Research Reports).
Räty, Tarmo och Harava, Maiju: Kokonaistuottavuuden kehitys yliopistoissa, VATT tutkimuksia No 138. Valtion taloudellinen tutkimuskeskus. | Universitetens helhetsproduktivitet har stigit åren 20042007. Forskarna Tarmo Räty och Maiju Harava har i sin studie som publicerats av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) utvecklat mätinstrument för universitetens helhetsproduktivitet. De ställer mängderna inom utbildningen för grund- och påbyggnadsexamina samt publiceringsverksamheten i relation till kostnaderna som verksamheten orsakar. En central aspekt vid utvecklingen av mätarna har varit deras användbarhet vid verksamhetens planering, där man i stället för användning av olika rankinglistor borde sträva efter att följa upp förändringar i produktiviteten.
Suomen koulutusjärjestelmä kansainvälisessä vertailussa (Opetusministeriön politiikka-analyysejä 2008:4) | Undervisningsministeriets rapport studerar den finländska utbildningen i ljuset av internationell statistik. Undersökningen fokuserar speciellt på hur Finland statistiskt placerar sig i en internationell jämförelse i relation till regeringens målsättningar. Studiens statistiska material grundar sig på OECD:s och Eurostats siffror samt på undersökningen Eurostudent 2008.