Framsida > FVU info > > FVU-info Februari 2009

FVU-info Februari 2009

I detta nummer:

Aktuellt

Seminariet Sulautuva opetus 2009 i Helsingfors den 5–6 mars 2009 | Seminariet är det tredje i ordningen som arrangeras på Helsingfors universitet. Man diskuterar kombinationen av närundervisning och nätundervisning samt den förändring som nya undervisnings- och lärandeformer orsakar i universitets- och högskoleundervisningen.

Konferensen ITK'09 - Interaktiivinen Tekniikka Koulutuksessa i Tavastehus den 22–24 april 2009 | ITK är Finlands största IKT-pedagogiska konferens. Konferensen 2009 är en 20-årsjubileumskonferens.

M-2009 i Maastricht i Holland den 7–10 juni 2009 | Flexibel utbildning är centralt tema vid det gemensamma huvudevenemanget för organisationerna ICDE - The International Council for Open and Distance Education och EADTU - European Association of Distance Teaching Universities.

EDEN-konferensen 2009 i Gdansk i Polen den 10–13 juni | Det europeiska nätverket för distans- och e-lärande EDEN (European Distance and E-Learning Network) arrangerar sin årliga konferens med ämnen enligt temaåret för kreativitet och innovation. Presentationer kan föreslås fram till den 16 januari.

FVU:s och Virtuella YH:s gemensamma seminarium i Esbo den 18–19 november | De nationella dagarna för virtuell universitetsverksamhet och Virtuella yrkeshögskolans årsträff slås samman 2009. Närmare information om det förnyade evenemanget för virtuell högskoleverksamhet kommer senare på våren.

Mer om aktuella seminarier och evenemang finns under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).

Till början

FVU:s framtid i stöpsleven – stor enighet om tjänsten Joopas.fi

Arbetsgruppen som diskuterar Finlands virtuella universitets framtid har kartlagt universitetens åsikter om FVU-tjänsterna och konstaterat att det råder stor enighet om behovet av tjänster kring flexibla studier. Utgående från gruppens arbete bereds ett förslag till fortsatt FVU-verksamhet 2010–2012 som behandlas på delegationens möte den 24 mars.

Bild: Suvi Korhonen

Arbetsgruppens arbete inleddes när rektorsrådet i sitt ställningstagande till FVU:s finansiering föreslog att FVU:s verksamhet inte borde fortsätta i sin nuvarande form, men att FVU:s fungerande tjänster, som Joopas.fi, borde bevaras.

Utifrån rektorsrådets förslag tillsatte FVU:s ledningsgrupp en framtidsarbetsgrupp som har sammanträtt tre gånger. ”Framtidsgruppen har inte haft möjlighet att kartlägga sådana potentiella organisationer som skulle ha förutsättningar att inom den givna tidtabellen ta ansvar för tjänsten Joopas.fi för flexibla studier och avtalen som hör ihop med FVU-verksamheten,” konstaterar FVU-konsortiets ordförande, rektor Matti Jakobsson. Utöver Jakobsson har följande personer funderat på FVU:s framtid: rektor Matti Pursula, prorektor Erno Lehtinen, serviceenhetens direktör Lena Levander och utvecklingschef Julian Lindberg.

FVU:s framtidsarbetsgrupp kartlade universitetens åsikter om vikten av och kostnadsnivån på FVU-tjänsterna samt möjligheten att sammanslå verksamheten med Finlands virtuella yrkeshögskola och producera tjänster tillsammans. Enligt de inkomna svaren är universiteten tämligen eniga om att tjänsten Joopas.fi för flexibla studier bör upprätthållas och utvecklas också i framtiden.

Beröringspunkter med projektet RAKETTI utreds

I många av svaren hänvisades till projektet RAKETTI som startade 2008 med målet att på nationell nivå främja kvaliteten, kompabiliteten och användbarheten hos informationen om högskolor och hos befintliga IT-lösningar. Projektet RAKETTI är indelat i tre delprojekt som har beröringspunkter också med de studieadministrativa tjänster som producerats inom ramen för FVU. Av delprojekten är det speciellt RAKETTI-OPI (studieadministrationens datasystem) och RAKETTI-XDW (begreppsdefiniering, begreppsmodell och datalager) som utvecklingen av FVU:s tjänster för flexibla studier har kopplingar till. Intensiva diskussioner om beröringspunkterna har redan startat med CSC som leder RAKETTI, med Undervisningsministeriet och med enskilda universitet.

”Arbetsgruppens förslag utgår från att FVU:s verksamhet bör fortsätta 2010–2012 enligt nuvarande struktur, men verksamheten ska koncentreras och fokuseras. Kärnan i verksamheten skulle framöver utgöras av administration och utveckling av den flexibla mobiliteten. Vi förhandlar med projektet RAKETTI om administration och resursering av tjänsterna,” konstaterar Jakobsson. Det viktigaste är att det vid treårsperiodens slut finns en administratör och tjänsteproducent för både de tjänster som FVU producerat och de lösningar och system som tas fram inom RAKETTI.

”Resurseringen av övriga tjänster kan ske i form av antingen deltagaravgifter, betaltjänst, resurseringslösningar avtalade mellan de universitet som behöver tjänsten, eller separat projektfinansiering,” skisserar Jakobsson upp.

Ett förslag till resursering av tjänsterna för flexibla studier liksom av övriga tjänster bereds för behandling av FVU:s delegation i mars. Sedan början av 2007 har universiteten betalt en medlemsavgift för konsortiets verksamhet. Dessutom har verksamheten fått separat projektfinansiering.

Till början

Studier över universitetsgränserna intresserar studerande – elektroniska tjänster underlättar ansökan

Möjligheterna till JOO-studier över universitetsgränserna intresserar studerande och antalet elektroniska ansökningar ökar. I fjol hade ansökningssystemet Joopas närmare 30 000 inloggningar och över 3 000 ansökningar behandlades i systemet. JOO-studierätt beviljades för prestationer motsvarande över 40 000 studiepoäng. Åbo och Helsingfors universitet beviljade flest studierätter till studerande från andra universitet. Totalt hade Joopas.fi nästan 100 000 enskilda besökare.

Ansökningssystemet Joopas har tagits i bruk stegvis och det används nu vid 15 universitet. Förra året togs systemet i bruk vid Jyväskylä, Uleåborgs och Vasa universitet samt vid Konstindustriella högskolan. Under våren ska Villmanstrands tekniska universitet och Försvarshögskolan gå med i systemet.

Utom att systemet gör det lättare för studerande att ansöka till JOO-studier, är det också ett centralt arbetsredskap för administratörerna vid universiteten. Systemet ger universitetsvis uppföljningsinformation, statistik och rapporter över studier genomförda inom ramen för JOO-avtalet.

FVU:s tjänster för flexibla studier består av följande:

Förra hösten förnyades och utvidgades informationstjänsten Joopas.fi så att den nu utöver JOO-studier också omfattar en beskrivning av de flexibla studiemöjligheter som universitetens ämnesnätverk erbjuder.

Vad innehåller FVU:s kursutbud?

Universitetsenkäten som kartlade nyttan av FVU-tjänsterna visade att det råder en bred enighet om fördelarna med tjänsten Joopas.fi. Däremot uttrycktes vissa åsikter om att kursutbudstjänsten inte behövs.

”Det här handlar säkert om informationsbrist,” konstaterar projektchef Julian Lindberg. ”Vi har kanske inte lyckats fullt ut i kommunikationen om tjänsten, vilket är rätt så typiskt när nättjänster utvecklas.”

En central del av tjänsten Joopas.fi kommer att utgöras av en uppdaterad informationstjänst om universitetens undervisning. Den här tjänsten genomförs så att databasen med kursutbud på FVU-portalen regelbundet hämtar information om den undervisning som universiteten planerar och arrangerar från universitetens servrar.

”Här hittar till exempel studerande som planerar JOO-studier kurser som intresserar dem med hjälp av olika sökkriterier på en enda webbtjänst i stället för att behöva söka information särskilt på varje universitets egen webbplats,” beskriver Lindberg de fördelar som kursdatabasen ger studerande.

Studieutbudstjänsten är en integrerad del av Joopas.fi och utan den är tjänsten inte en fungerande helhet. Om en student beslutar sig för att ansöka om studierätt kan den inom systemet överföra informationen om de studieperioder den har valt från studieutbudet till den elektroniska ansökningsblanketten.

”Tekniken för att visa utbudet och överföra kursinformation finns redan. Nu väntar vi på att universiteten ska uppdatera sina system så att de motsvarar standarderna,” säger Lindberg. ”Det som gör situationen komplicerad är att universiteten använder flera olika datasystem.”

Gränssnittet underlättar också för JOO-administratörerna

Förutom gränssnittet för studerande har Joopas-ansökningssystemets gränssnitt för administratörer utvecklats fortlöpande. ”I fjol utvecklades tilläggsfunktioner i systemet för statistikföring, rapportering och arkivering av ansökningar för att underlätta arbetet för universitetens administratörer som använder systemet. Med hjälp av de nya funktionerna kan man få mer heltäckande rapporter över studenter från hemuniversitetet som studerar annanstans och flytta över gamla ansökningar till ett separat arkiv för att underlätta sökfunktionerna bland de aktiva ansökningarna,” förklarar utvecklingschef Lindberg.

”Den största utmaningen i år är att anpassa Joopas-ansökningssystemet och -informationstjänsten till de nya universitetsstrukturerna som kommer i början av 2010,” konstaterar Lindberg. ”Samtidigt för vi intensiva diskussioner med aktörerna inom projektet RAKETTI som Undervisningsministeriet startat för att säkerställa beröringspunkter med den nationella utvecklingen av studieadministrationens datasystem.”

”Ett centralt delområde här är studieadministrationens informationsdefinieringar som hittills har gjorts som ett framgångsrikt samarbete inom det virtuella universitetet och vars värde man har insett också i definieringsarbetet inom RAKETTI. Tjänsterna för JOO-studier utvecklas också för att betjäna studieadministrationen inom universitetsnätverk. Projekt för dataöverföring mellan universiteten, bland annat överföring av studieprestationer, sysselsätter oss,” beskriver Lindberg den närmaste tidens uppgifter.

Tjänsten Joopas.fi och ansökningstjänsten Joopas som är en del av den administreras och utvecklas av FVU:s serviceenhet.

Till början

Högskolorna önskar centraliserade tjänster för ökande videokommunikation

Videokommunikationen kommer antagligen att öka vid finländska högskolor och det behövs gemensamma centraliserade tjänster på nationell nivå. Det här framgår i en färsk utredning som genomförts av undervisningsteknologicentret vid Helsingfors universitet och finansierats av IT-centret för vetenskap CSC. Utredningen kartlade nuläget inom videokommunikationen vid de finländska högskolorna och tog fram en vägkarta över videokommunikationens utvecklingstrender för några år framåt.

Användningen av videokommunikation utreddes med webbenkäter riktade till experter och användare av videotjänster samt vid expertverkstäder. För att få jämförelsematerial ställdes samma frågor till deltagarna på den årliga internationella Megakonferensen.

”Enligt svaren tror alla de undersökta grupperna att användningen av videokommunikation kommer att öka. Den här åsikten är vanligast bland forskarna: nio av tio tror att videokommunikationen ökar i betydelse och alla tror att användningen av videokonferenser och webbmöten blir vanligare. Forskarna ligger för närvarande efter exempelvis undervisningen och administrationen i användningen av interaktiv videokommunikation,” säger utredningens ena redaktör, webbpedagogikexpert Kari Tuononen från Helsingfors universitets undervisningsteknologicenter.

”Som slutresultat av utredningen kan man lyfta fram några viktiga saker. Samarbetet mellan VideoFunet-aktörerna måste ökas och verksamheten aktiveras, och nätverkets samordning måste centraliseras. Dessutom lyfte utredningen fram behovet av centraliserade videotjänster,” konstaterar CSC:s datakommunikationsexpert och utredningens andra redaktör Sami Andberg.

”Önskelistan över centraliserade tjänster toppas av en webbvideotjänst eller ’högskolornas YouTube’, en brygga för videokonferenser samt uppföljning av hur videokonferenssystemen utvecklas.”

Slutrapporten över den nationella videokonferensutredningen publicerades på projektets slutseminarium i Helsingfors den 15 januari. Användningen av videoteknologi vid universiteten i Finland kartlades första gången på uppdrag av Finlands virtuella universitet i rapporten Videoteknologian käyttö yliopistoissa 2003-2006 med Janne Sariola som redaktör.

-Rapporten Videoviestintä suomalaisissa korkeakouluissa 2008 (pdf, 857 kB)

Till början

Ett användarnamn till olika webbtjänster kan förbättra dataskyddet och minska kostnaderna

Alla känner till användarnamnen och lösenorden som behövs för webbtjänster. När man tar i bruk en ny tjänst måste man registrera sig och skapa en ny användaridentitet, vilket ofta medför att man måste lära sig ett lösenord för användarautentiseringen. Att hålla koll på användarnamnen och lösenorden till olika tjänster man använder i sitt jobb, i sina hobbyer, studier eller på fritiden blir ansträngande senast när någon tjänst börjar kräva att man ska byta lösenord regelbundet.

För en organisation innebär administrationen av mångdubbla användarnamn för samma användare överlappande arbete som kunde gallras för att rationalisera organisationens verksamhet och minska på kostnaderna. Också dataskyddet förbättras om användarnamnen kan avslutas på ett säkert sätt när grunden för användarrättigheten upphör, exempelvis när en person inte längre är anställd av organisationen. Målet är att användaren har en enda identitet som han kan använda i så många tjänster som möjligt inom sin organisation och till och med utanför den.

I sin doktorsavhandling har TkL Mikael Linden undersökt identitetsadministrationen i organisationers interna webbtjänster och i sådana tjänster som organisationer erbjuder varandra. Han har utvecklat modeller för identitetsadministration och för utveckling av den inom organisationens interna tjänster. Linden har dessutom presenterat kraven på och en modell för identitetsadministration över organisationsgränser, där ett förtroendenätverk av organisationer ger möjlighet att tillämpa principen med ett användarnamn också i andra organisationers webbtjänster.

Modellen har omsatts i praktiken bland annat i förtroendenätverket Haka som består av Finlands högskolor. Haka-förtroendenätverket erbjuder tjänster exempelvis för högskolornas bibliotek, undervisning och nätverkande. Finlands virtuella universitets ansökningssystem Joopas hörde till de första tjänsterna över universitetsgränserna som blev möjliga i och med att universiteten gick med i Haka.

Teknologie licentiat Mikael Linden disputerade på sin doktorsavhandling Organisational and Cross-Organisational Identity Management (Organisationers interna och gränsöverskridande identitetsadministration) inom området dataskydd vid Tammerfors tekniska universitets fakultet för data- och elteknik den 28 januari. Linden är programexpert vid IT-centret för vetenskap CSC.

Till början

Publikationer

Högskolornas internationaliseringsstrategi 2009–2015 (pdf, 138 kB) | Internationaliseringsstrategin drar upp riktlinjerna för högskolornas internationalisering under perioden 2009–2015. Fem huvudsakliga mål som lyfts fram är ett genuint internationellt högskolesamfund, förbättrad kvalitet och attraktion, kompetensexport, stödjandet av ett mångkulturellt samhälle och globalt ansvar. Dessutom föreslår strategin åtgärder till stöd för att målen ska uppnås.

Kankaanrinta Ilta-Kanerva (2009): Virtuaalimaailmoja valtaamassa - verkko-opetusinnovaation leviäminen koulun maantieteeseen vuosituhannen vaihteessa. | Kankaanrintas doktorsavhandling behandlar webbundervisninginnovationens spridning inom geografin i grundskolan och gymnasiet 1998–2004. Studien tillämpar spridningsmodellen för undervisningsinnovationer och innovationers diffusionsteori. Materialet har samlats under sju år med enkäter bland lärare som varit föregångare inom geografins webbundervisning.

Koponen Erkki (2009): The development, implementation and use of e-learning: critical realism and design science perspectives | Utveckling, genomförande och användning av e-lärandesystem kräver åtgärder av individen, organisationen och samhället, konstaterar Koponen i sin doktorsavhandling inom datateknik. Studiens resultat visar att utveckling, genomförande och användning av e-lärandesystem är helhetsmässiga processer som medför möjligheter, men också utmaningar.

Linden Mikael (2009): Organisational and Cross-Organisational Identity Management | I sin doktorsavhandling har Linden undersökt identitetsadministration i organisationers interna webbtjänster och i tjänster som organisationer erbjuder varandra. Linden presenterar kraven på och en modell för identitetsadministration över organisationsgränser, där ett förtroendenätverk av organisationer ger möjlighet att tillämpa principen med ett användarnamn också i andra organisationers webbtjänster. Modellen har omsatts i praktiken bland annat i förtroendenätverket Haka som består av Finlands högskolor. Närmare information finns ovan.

Toikkanen Tarmo och Kalliala Eija (2009): Sosiaalinen media opetuksessa | Boken innehåller en översikt av de sociala mediernas värld och dess tillämpningsmöjligheter i undervisningen. Det här är en handbok där man kan söka information om sociala mediers verktyg och specialtermer. Utöver viktiga verktyg och tjänster ute i världen presenteras också de viktigaste inhemska tjänsterna som formar webbkulturen bland dagens ungdomar.

Till början